Hej då GMO!

Protokoll 2012/13:88
Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:88 Onsdagen den 10 april
Onsdagen den 10 april
Kl. 09:00 – 18:13

(…..)

Punkt 4
Kammaren biföll utskottets förslag.
17 § Naturvård och biologisk mångfald m.m.

Föredrogs
miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2012/13:MJU12
Naturvård och biologisk mångfald m.m.

Anf. 120 KRISTINA NILSSON (S):
Herr talman! Nu ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12 Naturvård och biologisk mångfald m.m. Här finns 107 motionsyrkanden från allmänna motionstiden som rör många olika områden, bland annat rovdjur, vissa jaktfrågor, skydd av natur, arter och områden. Det är ett varierande och intressant innehåll, men jag ska välja att uppehålla mig vid några av områdena.
Vi är alla i vårt utskott väl medvetna om den stora betydelse som biologisk mångfald har. Vi vet att rent vatten, ren luft och mat förutsätter att våra ekosystem förmår producera det vi behöver. För att ekosystemen ska vara robusta och kunna stå emot påfrestningar behövs mångfalden av arter.
Alla arter är beroende av vatten. Därför är vattnet i vår natur oerhört viktigt. Merparten av våra vattendrag finns i skogen och hyser ett myller av liv. Allt vatten, våtmarker, älvar och skogsbäckar, har avgörande betydelse för den omgivande skogen. Det som händer med skogens vatten kommer förr eller senare att ge effekter nedströms och slutligen i havet. Därför är miljömålet Myllrande våtmarker så viktigt.
Våtmarker står för många ekosystemstjänster, till exempel att binda och lagra koldioxid, rena vatten, fungera som översvämningsskydd och biologisk produktion. Skadade våtmarker har en sämre förmåga att leverera dessa viktiga tjänster. Många utdikade våtmarker är kolkällor och släpper ifrån sig koldioxid och bidrar därmed till den pågående klimatförändringen.
Våtmarker har under lång tid skadats av fysiska ingrepp som utdikning och annan verksamhet som påverkar mark- och vattenförhållandena. Våtmarkerna påverkas också negativt av olika föroreningar, till exempel gödande ämnen. Att våtmarker växer igen beror även på att de inte längre används lika mycket till bete för djur och slåtter. Utanför fjällområdet har bara enstaka våtmarkstyper gynnsam bevarandestatus. Många djur och växter som lever i våtmarker finns på den nationella rödlistan och är i behov av åtgärder och hänsyn.
Den negativa bedömningen vad gäller miljömålet Myllrande våtmarker på nationell nivå överensstämmer med länsstyrelsernas regionala bedömningar. Det är bara två län som bedömer att de är nära att nå målet, men de påpekar att det krävs mer resurser för detta arbete. Flera län lyfter fram problem med dikesrensning. Nya vägar anläggs fortfarande på ett sätt att de stör våtmarker. Illegal terrängkörning är ett annat problem som lyfts fram. Många län tar också upp det faktum att äldre diken och andra ingrepp fortsätter att avvattna våtmarkerna.
Ansökningar om nya torvtäkter har kommit in till länsstyrelserna, och brytningen har enligt de senaste uppgifterna ökat något. När torv utvinns drabbas den biologiska mångfalden. Bundet kol som frigörs vid brytningen och eldningen påverkar klimatet. Detta försämrar Sveriges möjlighet att nå miljömålen.
(…..)
I det framtidskontrakt som den socialdemokratiska kongressen antagit slår vi fast att vi behöver arbeta fram tydliga åtgärder för att uppnå miljömålen. Den biologiska mångfalden ska skyddas, och vi är övertygade om att det är möjligt samtidigt som vi värnar jobben.
Vi socialdemokrater vill öka anslaget för skydd av värdefull natur med 100 miljoner. Vi ser problemen och vill göra något åt dem.

(…..)

Anf. 121 HELENA LEANDER (MP):
(…..)
Tittar vi på skogsskyddet i stort brukar vetenskapsmännen ange som tumregel att 20 procent av arealen behöver skyddas för att tillförsäkra oss den biologiska mångfalden. Precis hur många procent det ska vara beror inte minst på vad man har för skogsbruk, men vi ser det som en tumregel.
Dessutom har Sverige i Nagoya lovat att vi ska skydda 17 procent av arealen – och inte bara vilken areal som helst, utan det ska vara biologiskt värdefulla områden. Det ska också vara ekologiskt representativa områden. Det räcker alltså inte att vi har fantastiska nationalparker i fjällen, utan vi måste också se över andra hotade områden som inte alls har skydd i samma utsträckning, till exempel den produktiva skogen.
Det är just denna produktiva skog som är så biologiskt värdefull och som i dag är skyddad i så liten utsträckning. Här behöver vi göra mycket mer, och jag ser det som en viktig uppgift för Miljömålsberedningen, som jobbar med frågor om skydd av markområden, att inte bara ha skydd för mark generellt utan också specifika mål för den produktiva skogen. Det behövs verkligen för den biologiska mångfalden.
En skog som blivit lite mer känd än andra skogar det senaste året är Ojnareskogen på Gotland. Det är ett helt unikt område med skog, myrmark och så vidare. Naturvårdsverket ser gärna att man gör nationalpark av denna värdefulla natur medan Nordkalk vill ha ett kalkbrott.
Det har varit en lång radda juridiska turer kring detta. Jag ska inte gå in på det i stort utan lite kort ta upp de täktbestämmelser som tidigare fanns och som innebar ett skydd för biologisk mångfald vid täktverksamhet. De tog man bort med löfte om att det inte skulle hindra skyddet av den biologiska mångfalden. Men i ljuset av vad som hänt i Ojnareskogen påstår jag att det var ett stort misstag och att täktbestämmelser behöver återinföras. Man behöver också något motsvarande för andra verksamheter än just täktverksamheter.
Jag passar därför på att yrka bifall till reservation 15.

(…..)

Anf. 123 JACOB JOHNSON (V):
Herr talman! Detta motionsbetänkande om naturvård och biologisk mångfald behandlar en stor mängd motionsyrkanden och är lite av karaktären gott och blandat. För tids vinnande begränsar jag mig till rovdjursförvaltning, skydd av skog samt reglering av fiske i Natura 2000-områdena. Jag passar också inledningsvis på att yrka bifall till reservation nr 28.
(…..)
Herr talman! Skogen är kanske Sveriges viktigaste naturresurs och har en avgörande betydelse för vårt lands hållbara utveckling ur ekonomisk, ekologisk och social synvinkel. I detta betänkande finns några reservationer från Vänsterpartiet, ibland tillsammans med Miljöpartiet, som tar upp en del av dessa frågor.
Skog behöver skyddas för att stärka den biologiska mångfalden. Ca 5 procent av all skogsmark har i dag formellt skydd. Men Miljömålsrådet har uppskattat att mellan 9 och 16 procent av all produktiv mark behöver skydd. Dessutom har Sverige genom avtalet i Nagoya förbundit sig att skydda 17 procent av sin landareal till 2020. De områdena ska vara ekologiskt representativa, det vill säga vara områden med höga värden av biologisk mångfald. Därför anser vi att Sverige bör anta ett nytt, mätbart etappmål i miljömålssystemet för arealskyddad skog i linje med vårt åtagande i Nagoya.
Turismen är i dag en större näring än flera av våra största industriföretag och omsätter enligt Tillväxtverket 225 miljarder kronor. Inte minst på landsbygden är skogen helt avgörande för att naturturismen ska kunna fortsätta växa.
Hyggesfritt skogsbruk kan som rätt använd skötselmetod stärka skogens värden i form av turism, men i hög grad även biologisk mångfald, kultur och rekreation. En nationell målsättning för arealen kalhyggesfritt skogsbruk bör därför ingå i miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Ungefär 20 procent av de djur- och växtarter som lever i gammelskogar har betydligt större behov än andra arter av ett sammanhängande landskap med lämpliga biotoper för att överleva på lång sikt. I dag tas mycket sällan hänsyn till närliggande marker vid avverkning, vilket förstärker en fragmentisering av livsmiljöer för många arter. Vi anser att berörda myndigheter i samverkan med markägarna genom landskapsplanering ska försöka bryta denna fragmentisering.
För många hotade arter saknas i dag tillräckligt stora arealer lämpliga skogstyper på grund av det moderna skogsbruket och bristen på naturliga störningar i ekosystemet som brand, storm, översvämningar etcetera. För att åtgärda detta krävs restaurering och återskapande av lövskogar, ädellövskog och tallskog. Att förvärva skog för detta ändamål kan med rätt framförhållning och god landskapsplanering göras under förhållandevis gynnsamma ekonomiska förutsättningar för staten. Därför efterlyser vi en nationell plan för restaurering och återskapande av skogstyper för de mest hotade arterna.

(…..)

Anf. 132 KEW NORDQVIST (MP):

Herr talman! Jag tänkte uppehålla mig vid frågan om just genetiskt modifierade organismer samt vid biologisk mångfald i jordbruket.
Jag är av den uppfattningen att GMO-odling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Om det mot förmodan inte går som man har tänkt sig och anlag sprider sig okontrollerat riskerar konsekvenserna att bli omfattande och oöverblickbara. Då motiverar en eventuell nytta inte risken.
Jag kommer osökt in på jämförelsen med kärnkraften, när det inte går som man har tänkt sig och när det osannolika, den försumbara risken, plötsligt blir verklighet. Det är därför, herr talman, som jag och Miljöpartiet förespråkar försiktighetsprincipen och inte vill se GMO utanför laboratoriets väggar.
Ibland används en selekterbar markör som har en gen som ger resistens mot antibiotika, och det har vi motsatt oss.
Ofta är GMO-växterna framtagna för att vara herbicidresistenta eller motståndskraftiga mot insektsangrepp. Men naturen fungerar så att förr eller senare utvecklar ogräs och insekter resistens. Det är de allra flesta överens om. I det läget krävs starkare bekämpningsmedel. Därför hävdar vi att GMO-grödor som tas fram med argument om minskad kemisk bekämpning snarare leder till ökad kemisk bekämpning, med de följder det har för grundvatten och den biologiska mångfalden.
I ett domstolsutslag från EU-domstolen i Luxemburg inskränks försäljningen av honung som innehåller genmanipulerat pollen. Om honungen innehåller pollen från gentekniskt förändrade växter som inte är godkända som mänsklig föda får den inte säljas utan att vara märkt. Det var en tysk biodlare som hade överklagat det och nu fått sin sak prövad.
Konsekvensen av den här domen kan bli att odling av GMO-växter i unionen försvåras eftersom biodlaren kan ställa krav på ekonomisk ersättning om honungen innehåller spår av just genmanipulerat pollen.
I det här sammanhanget tycker vi att det är viktigt att ansvarsfrågan lyfts fram och att ett strikt ansvar åvilar tillverkaren. Den drabbade odlaren ska inte behöva leta reda på vem den ska begära skadestånd av.
Miljöpartiet driver också linjen att man inte ska ge godkännande för import av GMO-grödor. Skälet är att vi, om vi nu inte vill se odling av GMO-grödor i vårt eget land, rimligtvis inte heller kan acceptera odling utanför vårt lands gränser. Man kan inte heller bortse från risken för kontaminering av foder till ekologiska odlare.
Livsmedel som innehåller GMO måste märkas, enligt EU-reglerna. Därför säljs dessa i princip inte på den svenska marknaden. Alltför få skulle köpa dem.
Animaliska produkter – ägg, kött och mjölk – som kommer från djur som ätit GMO-foder anses dock enligt GMO-reglerna inte vara GMO och behöver därför inte märkas. Sådana produkter kan alltså säljas på den svenska marknaden. Men människor som av olika anledningar vill välja bort produkter med GMO längre bak i kedjan kan i dagsläget inte göra det. Ett praktiskt sätt är då att köpa certifierade ekologiska produkter.
Herr talman! Den andra frågan jag vill ta upp handlar om biologisk mångfald, speciellt i det svenska odlingslandskapet.
År 2010 beslutade EU om en ny strategi rörande bevarandet av biologisk mångfald. Den här riksdagen antog miljökvalitetsmålen. Flera av dem har bäring just på ekologisk produktion. Ekologisk produktion underlättar när det gäller att nå flera av miljökvalitetsmålen, till exempel Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
Herr talman! Egentligen är det inte så konstigt att det konventionella jordbruket har svårt att nå de här miljökvalitetsmålen. Bekämpningsmedel mot ogräs skapar sterila miljöer där insekter har svårt att trivas. Rester av bekämpningsmedel kan leta sig ned i både vattendrag och grundvatten. Att insektsbekämpning har negativ inverkan på insekter, ibland även på humlor och bin, de nyttiga pollinatörer som vi fick höra om förut, är föga förvånande. Likaså har svampbekämpningsmedel negativ inverkan på mikrolivet, till exempel mykorrhizan.
Att konstgödslingen leder till ökade mängder kväve i omlopp och därmed läckage med övergödning ger ytterligare belägg för att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet påverkas negativt av det konventionella jordbruket.
Herr talman! Jag tänkte avsluta mitt anförande med att yrka bifall till reservation 34.

(Läs mer)

Arkiverat under: *Hej då GMO politik | Taggat: *Hej då GMO politik, ekosystem | Lämna en kommentar »