En överklagan för tillstånd för plantering av GMO-kål i sommar

Till Mark och Miljödomstolen i Växjö
Co Statens Jordbruksverk
551 82 Jönköping

Vi vill härmed överklaga Jordbruksverkets beslut Dnr 22-11749/11 om att tillåta försöksodling av den genetiskt modifierad oljekål.

De handlingar som överklagas kom till allmän kännedom via media den 17/4 och fanns på Jordbruksverkets hemsida först 18/4.

Vi vill att Mark och Miljödomstolen avslår Jordbruksverkets beslut om att tillåta försöksodling av genetiskt modifierad oljekål av följande tre huvudskäl.

Det krävs synkrona studier kring hur genetiskt modifierad oljekål påverkar miljön framför allt påverkan på de djur eller insekter som kan komma att äta av den genetiskt modifierade oljekålen så som pollinatörer och fåglar innan man kan bifalla ansökan om försöksodling.

Det krävs löpande miljöövervakning i form av studier om eventuella spridningar och effekter av dessa.

Det krävs att behöriga myndigheter hörsammar Risksrevisionens anmodan om tillämpande regler för ansvar, försäkringar, återställande, samexistens e.t.c.

Det krävs valideringsmetoder och tillgång till de genetiskt modifierade oljekålarnas DNA-nycklar för att möjliggöra analyser och därmed ha möjligheter att säkerhetsställa att inte produkter runt om försöksodlingarna har kontaminerats av den genetiskt modifierade oljekålen.

Då GMO-oljekålen innehåller en mängd ämnen som inte utgör en naturlig del av kosten varesig hos människa eller djur krävs studier hur dessa påverkar pollinatörer och fåglar.

Varesig E-coli, Discosoma sp, Linmnantes douglasii eller Simmondsia chinensis är att betrakta som en naturlig del i kosten hos varesig människa, bi eller fåglar.

Vaxestrar och erukasyror är bevisligen skadliga att konsumera se bifogad bilaga från Miljöpartiet de gröna.

STHM universitet ansger felaktigt att man inte vet om fåglar har intresse av oljekålens fröer men anger samtidigt att man anser det av vikt att ta reda på detta.

Naturvårdsverket anger också att det är av vikt att man utreder hur konsumtion av GMO-oljekål påverkar fåglarna.

Vi bifogar SLUs egen rapportering om Duvskador i oljekålsodlingar se SFT 2009 nr 7 sida 7 av 10.

Här anger SLU vidare följande: ” Eftersom vi här talar om en gröda vars produkter inte skall konsumeras av människor så borde toxikologiska aspekter vara oväsentliga.”

Enligt Livsmedelsverkets utlåtande anges att ”De genetiska modifieringarna avser att höja produktionen av erukasyra och vaxestrar. Dessa föreningar kan inte anses harmlösa för människor och djur om de konsumeras i tillräcklig omfattning. Ur ett livsmedelsperspektiv utgör faran att crambe kommer in i livsmedelskedjan det största hotet. Ingen överängande risk har indentifierats av Livsmedelsverket för att de transgena anlagen ska överföras till livsmedelsgrödor.”

Vi anser att Livsmedelsverket visserligen identifierat risken med GMO-oljekål men att Livsmedelsverket och Jordbruksverket samt Naturvårdsverket totalt nonchalerat risken för att pollinatörer kommer till skada via konsumera stora mängder av GMO-oljekål i förhållande till kroppsvikten.

Samt att Livsmedelsverket förbiser den uppenbara risken för att GMO-oljekål kan komma att hamna i livsmedelskedjan via biodling och biodlarprodukter.

Vi anser inte det försvarbart att utveckla nya typer av industri-GMO-grödor som innehåller för djur skadliga substanser utan att studier av påverkan på pollinatörer och identifierandet och analyserande av risken för att biodlarprodukter som innehåller GMO-oljekål inte får hamna i livsmedelskedjan.

Vi kräver att växthusförsök med humlor och matningsförsök med bin inleds synkront ihop med godkännandet av försksodling av GMO-oljekålen.

Man har odlat GMO-oljekål i växthus under ett flertal år men man har undlåtit att hålla humlor i växthusen alternatvivt undlåtit att studera den påverkan som konsumtion av GMO-oljekål kan ha haft på de humlor som eventuellt fanns under försöken i växthus.

Det är inte försvarbart att ta fram en GMO-oljekål som har ett mycket högt dragvärde för pollinatörer utan att studera hur konsumtion av dessa påverkar de samma.

Vi anser att man riskerar flora och fauna samt biodlarnäringen genom att undlåta undersöka hur konsumtion av GMO-oljekålens nektar och pollen påverkar pollinatörerna.

Erukasyror och vaxestrar förgiftar människor och djur vid konsumtion samt lagras i fettvävnader vid konsumtion, även små halter över tid kan orsaka skadliga ansamlingar.

Många av remisinstanserna pekar på behovet av studier på GMO-grödor.

Speciellt i de fall då eventuella produkter förhoppningsvis kan leda till förnybara råvaror och/eller ett hållbart jordbruk.

Jordbruksverket anger att man enbart utvärderar försöket som sådant och ansökan om detta, d.v.s man har inga synpunkter på eventuellt kommande bruk eller påverkan vid ett eventuellt framtida marknadsgodkännande (ex målen om giftfri miljö, eller framtida bruk).

Gentekniknämden anser att fältförsöken med oljekål inte innebär någon risk för människor eller djur hälsa eller miljön. Däremot anser Gentekniknämden att forskningen skulle kunna leda till att nya oljegröor utvecklades för svenska förhållanden. Oljegrödor som har stor potential att ersätta den fossila oljan som råvara inom kemiska industrin.

SLU själva anger att de ser en väldig marknad och enorm avsättning för biosmörjoljor 50 miljoner ton årligen.
http://www.foodmonitor.se/index.php/forskning-a-ingredienser/2-forskning-a-ingredienser-/1474-gm-kal-ska-ge-smoerjfetter

Det är inte försvarbart att utöva försök med icke livsmedelsavsedda GMO-oljekål utan att studera hur dessa påverkar pollinatörer och fåglar.

Än mera olämpligt att drömma om enorma marknader och ersattande av fossila bränslen utan att studera effekter på omgivande miljö satt i relation till eventuellt kommande arealer som påverkas av framställandet av GMO-biosmörjoljor.

Vi begär att man avslår beslutet att godkänna försöksodling av GMO-oljekål om inte krav om konsumtionsstudier på pollinatörer och fåglar också åläggs tillståndsinnehavaren.

Enligt beslutet anges att tillståndshavaren skall utföra utfodringsförsök med GMO-oljekålsfröer kontra konventionella oljekålsfröer.

Problematiken och bristen i denna studie är att man enbart avseer att studera om det föreligger några skillnader i fåglars intresse av att äta GMO-oljekåsfröer kontra konventionella oljekålsfröer, d.v.s hur mycket äter fåglarna av GMO-oljekålsfröerna kontra de konventionella oljekålsfröerna.

Det föreligger således en brist på studier kring om eller hur fåglarna påverkas av konsumtion av GMO-oljekålsfröer kontra konventionella oljekålsfröer.

SLU själva är högst medvetna om att fåglar främst duvor anser oljekålsfröer vara mycket begärliga.

Det är inte frågan om duvor äter oljkålsfröer utan frågan man ställt är, äter duvor även de giftinnehållande GMO-oljekålsfröerna.

STHM-universitet har uppenbarligen inte tagit del av duvskaderapporterna från crambeodlingarna eftersom de anser sig inte känna till om fåglar äter oljkålsfröer eller ej.

Med tanke på EU-domstolens dom C-442/09 rörande GMO i honung och riksrevisionens kritik Dnr 31-2005-0883 att ”risker inte hanteras på ett tillfredställande sätt” och att rekommendationer att bl.a ”utarbeta regler för miljöansvar, skadestånd, återställande och samexistens” ännu ej genomförts bör inte försöksodling av GMO-oljekål tillåtas.

Jordbruksverket besvarar Sveriges Biodlares Riksförbunds önskan om att avslå fältförsök som följande: ”Även om det inte är uppenbart att det är tillståndshavaren som ska ta hänsyn till biodling, bedömer Jordbruksverket att det i år finns åtgärder som tillståndshavaren kan vidta för att minimera risken för att pollen från försöket ska hamna i honung.” ”Det finns inte uppgifter av var alla bikupor finns och kupor kan dessutom flyttas.” ”Jordbruksverket kräver därför inte att försöksutövaren skall hålla avstånd till bikupor.”

EU-domstolen har således ännu enbart konstaterat att biodlarprodukter omfattas av GMO-regelverket.

Frågeställningarna om vem som skall stå för kostnadena i samband med de biodlarprodukter (pollenoch honung) som kontaminerats av GMO och har förklarats som otjänligt som foder och livsmedel är ännu inte avgjort av domstolen.

Således kan inte försöksodlingar av GMO fortgå innan man klarlaggt ansvarsfördelningen och de samexistensiella problemen.

I händelse av att något skulle gå fel och GMO-oljekålens skyddnät skulle glömmas bort eller råka ut för andra handhavande fel eller sabotage och därmed riskera att sprida sitt pollen måste ansvarsfördelningen vara klarlaggd.

Oljekål är en mycket bibegärlig gröda och den kan förmodligen släppa upp till 30 kg pollen per dag och hektar.

Insektsnät skyddar visserligen till viss del men hindrar inte helt pollinatörer från att använda sina snablar genom nätet och det hindrar knappast något pollen från att spridas för vinden.

Skall befintliga och till Länsstyrelsen anmälda uppställningsplatser av bisamhällen flytta på sig om risk finnes för GMO i produkterna eller skall tillståndgivare och/eller tillståndshavare ta hänsyn till biodlingen?

Vem är ansvarig för produkter som eventuellt råkar att bli kontaminerade av genetiskt modifierad oljekål är en fråga som måste redas ut innan försöksodlingarna tillåts fortgå.

EU-domstolen utdelade skap kritik av EU-kommisionens honey regulation som de fakto inneburit att honung och bipollen tidigare undgått GMO-regelverket.

EU-kommissionen hade kringgått regelverket via anföranden om att honung ansågs vara en animalieprodukt utan krav rörande GMO-regelverket så som spårbarhet, marknadsgodkännanden o.s.v.

Därutöver garderade EU-kommissionen det prekära i anförandet att oprocessat pollen från växter insamlat av bin skulle anses vara en animalieprodukt, med ett resonemang som utgick på att ingen kunde anses vara ansvarig för vad bin sysslar med varpå all detekterad GMO i honung ansågs vara av oavsiktlig och tekniskt oundviklig karraktär och behövdes således varken märkkrav eller vara av marknadsgodkännd variant.

Fortfarande vill inte EU-kommissionen till fullo acceptera EU-domstolens beslut utan fortsätter i sina ansträngningar att låta GMO i honung förbli utan kontroller och beaktande av rådande GMO-regelverk.

Speciellt upprörda är EU-kommissionen över EU-domstolens beslut om att GMO-pollenet i honungen är det som betraktas som den aktuella GMO-ingridiensen.

Många medlemsländer har krävt skyddsåtgärder för import av honung till EU p.g.a analyser visar att det förekommer GMO i honung från GMO-odlande regioner.

Dessa medlemsländer har analyserat och påvisat en mängd GMO-varianter i honung som inte är marknadsgodkännda av EU att förekomma i livsmedel och/eller foder i form av oprocessade växtdelar.

De fakto berör ingen av EUs marknadsgodkännanden av GMO-grödor konsumtion av oprocessade växtdelar.

Därtill är det inte tillåtet att försöksodlade GMO används i livsmedel eller foder.

Rörande genetiskt modifierade grödor som är avsedda för industriellt brukt och inte är avsedda som livsmedel samt innehåller ämnen som inte är prövat i livsmedel eller foder, eller innehåller ämnen som man vet inte får ingå i livsmedel eller foder är det en stor problematik för producenter som riskerar att kontamineras av dessa vid försöksodlingar eller vid kommande kommersiallisering.

Utöver dessa identifierade risker för biodlingens del finnes också risken för att GMO-oljekålen kan komma att skada pollinatörer då de förtär och lagrar upp ämnen i bikuporna som inte är avsedda som livsmedel.

EU-kommissionen har avvisat de medlemsländer som begärt kontroller och skyddsåtgärder med motiveringen att man saknar valideringsmetoder för kvantifikation av den aktuella GMO-ingridiensen GMO-pollen.

EU-kommissionen anför också behovet att anpassa rekommendationerna gentimot exporterande länders regelverk, vilket i princip kan innebära undantag från EUs GMO-regelverk.

Se bifogad bilaga.

Förut lät EU-kommissionen och jordbruks och livsmedelsorganen GMO i honung passera utan kontroller med hänvisning om animalie och oavsiktligheter.

Nu tilllåter EU-kommissionen import och försäljning av GMO-innehållande honung från GMO-odlande regioner med hänvisning om att det saknas tillfredställande valideringsmetoder.

Förut sade EU-kommissionen att behovet av kontroll inte fanns, numera säger EU-kommissionen att svårigheterna i uppmätning av halten av GMO i den aktuella ingridiensen gör att man får avvakta lämpliga analysmetoder.

Man har givit kommisionens forskningscentrum JRC uppgiften att ta fram valideringsmetoder.

Den Tyska domstolen avgjorde redan 2005 att GMO av icke marknadsgodkännd typ inte fick ingå i biodlarprodukter.

EU-domstolens förhandsbesked om GMO i honung kom i februari 2011, dommen föll i septemer 2011.

Ont anandes förmodar vi att väntan på valideringsmetoder kommer att bli mycket lång.

Det finns många laboratorium som är ackriditerade för GMO-analyser av livsmedel de säger sig vara kapabla att analysera de flesta livsmedel däribland honung.

Många laboratorier runt om i EU har detekterat GMO i honung och kan samt är behöriga att med säkerhet avgöra vilken/vilka sorters GMO-pollen som honungen innehåller.

Kvantifiering av GMO-halten i honung är svårt eftersom honung innehåller små halter pollen.

Normalt mellan 0,2-0,7 procent av en honung består av pollen.

Enligt de laboratorier vi varit i kontakt med anser dessa att de måste filtrera ca 2,5-5 kg honung för att få en tillräcklig mängd av pollen för att möjliggöra en kvantifikation.

Vi anser att analyserad och detekterad GMO i honung av varianter som inte är marknadsgodkända att konsumeras i form av oprocessade växtdelar räcker för att vidta skyddsåtgärder.

Vi anser att analyserad och detekterad GMO av oprocessade växtdelar i biodlarprodukter borde få Livsmedelsverket att agera.

Vi har analyser av detekterad GMO i honung av varianter som inte är tillåtna att konsumeras i annat än processat och raffinerat tillstånd och har erbjudit Livsmedelsverket dem för att agera och varna.

Livsmedelsverket anser inte att laboratoriernas detektion av GMO i honung räcker för att vidta åtgärder.

Inte eller vill Livsmedelsverket svara på frågor om de aktuella formerna av GMO som detekterats är godkännda att konsumera oprocessade.

Nu anger Livsmedelsverket att de inte kan se några risker med att GMO-oljekålen riskerar att sprida sig till grödor avsedda som livsmedel.

Fortsatt verkar Livsmedelsverket inte vara villiga att beakta livsmedel i form av biodlarprodukter som en riskprodukt rörande GMO-förekomster.

Vid påträffande av icke marknadsgodkännd GMO i livsmedel och/eller foder gäller enligt GMO-regelverket 0-tollerans, vilket innebär att icke marknadsgodkännd GMO i form av oprocessade växtdelar inte får förekomma i livsmedel och/eller foder oavsett halt.

Då berörda myndigheter numera påstår att det inte finns säkra metoder att tillgå för detektion och/eller kvantifikation av biodlarprodukter så måste begäran om försöksodling avslås.

Än orimligare att tillåta försöksodlingar av genetiskt modifierad oljekål blir det när biodlare och andra producenter som är juridiskt ansvariga för att deras produkter följer livsmedels och foderlagstiftningen löper risk för inblandning av GMO inte har någon nuvarande möjlighet att säkerhetsställa sina produkter med hjälp av analyser, eller kan förvänta sig stöd av ansvariga myndigheter om utifall att biodlarna skulle analysera sina produkter och påträffa GMO i dessa.

Alternativt tillåts biodlare att använda nuvarande analysmetoder för att kontrollera sina produkter, men dessa godtas inte av tillsynsenhetsansvariga myndigheter att användas för annat syfte än producentens egen vetskap och omdömme.

Livsmedelsverket agerar inte i dagsläget vid vetskap om påträffad GMO i biodlarprodukter, oavsett om GMO-varianten inte är godkännd att förekomma i form av oprocessade växtdelar eftersom de väntar på nya direktiv från EU-kommisionen rörande valideringsmetoder och eventuell harmonisering med tredje land.

Vilket i princip innebär att EU-domstolens beslut om GMO i honung åtsidosätts tills vidare.

Riksrevisionens rekommendationer om utarbetandet av regler kring miljöansvar, skadestånd, återställande och samexistens måste uppfyllas innan försöksodlingar tillåts äga rum i Sverige.

Likaså måste det till fortlöpande miljökonsekvensutredningar kring områdena där försöksodlingar har ägt rum, detta oavsett om försöken av genetiskt modifierad oljekål tillåts eller ej.

Sverige har tillåtit försöksodlingar av GMO under decennier men ännu har ingen miljökonsekvensutredningar utförts av varken Statens Lantbruks Universitet eller av någon annan ansvarig myndighet, inte heller tillståndsinneavaren utför någon övervakning på omgivande miljö.

Denna uppenbara brist måste skyndsamt rättas till, innan man kan godkänna vidare försöksodlingar.

Mellan åren 1989 och 2012 har det odlats över 10 olika varianter av GMO-sockerbeta på totalt 8.78 ha utspridda över en mängd odlingsplatser utan kontroll på blomning, många av försöken medgav försöksodling för utsäde.

Inte många av dessa försöksodlade GMO har gått vidare i produktion undantaget Amflora, H7-1, och två sorters GMO-majs .

Säkerhetsavstånden är beräknade för vindspridning och beaktan av närvaron av pollinatörer är inte gjord.

Detta trots att det finns gott om studier som belägger att pollinatörer och främst bin sprider genetist material långväga.

Hänvisningar till bifogade bilagor från Naturvårdeverket miljöriskkonsekvenser av GMO och Scheffield studien bin samlar.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/faltforsok/faltforsok19982011.4.7a446fa211f3c824a0e8000171153.html

Utöver risker med långväga spridning av genetiskt material via pollinatörer så föreligger även en risk för att GMO-grödornas genetiska avtryck blir kvar länge i jord och i smittade grödor runt om försöksodlingarna.

http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/lomma/genforandrad-raps-nastan-omojlig-att-utrota/

Oljekål (crambe abyssinica) kan korsbefrukta sig med strandkålen (crambe maritima)

Impekta säljer strandkål till trädgårdar och näringsidkare varför det föreligger en stor risk för att genetisk modifierad oljekål kan komma att sprida sig vidare till vild miljö via trädgårdar och trädgårdsodling vidare till de vilda bestånden av strandkål.

Ingen vet exempelvis om rödbetorna runt de mångåriga odlingsplatserna fått kontamineringar av GMO.

Ingen vet om raps, rybs, linodlingarna e.t.c har fått ett genetiskt tillskott från försöksodlingarna av GMO-grödor.

Det har inte förelegat någon miljökonsekvensutredning rörande effekter och spridning runt de numera mångåriga försöksodlingsplaterna som ägt rum mellan 1989 och 2012.

Det behövs löpande miljökonsekvensutredningar runt försöksodlingarna.

Myndigheterna är ytterst ansvariga för denna brist.

Det är inte rimmligt av myndigheterna att godkänna en mängd GMO varianter att odlas i vår gemensamma miljö utan att övervaka spridning och effekter.

Analysmetoder och ansvarfördelning borde vara på sin plats först.

Det är ytterst oansvarigt av de behöriga myndigheterna Jordbruksverket och Livsmedelsverket att hänvisa till producentansvaret i dessa frågor.

Utan valideringsmetoder som godkänns av myndigheterna är biodlarna bakbundna, åtsidoställda lag och rätt.

Dessutom borde det inte åläggas enskilda biodlare eller biodlarkåren att löpande övervaka miljön för GMO-förekommster.

Vi borde kunna lita på att våra myndigheter övervakar spridning av GMO i livsmedel och miljön.

Biodlarkåren borde kunna lita på GMO-odlingsregister och utföra stickprover hos biodlare närmast GMO-odlingsplatser för att säkerhetställa att ingen icke marknadsgodkännd GMO påträffas i Svenska biodlarprodukter.

Det är ytterst oansvarigt och olämpligt att tillåta försöksodlingar av nya sorters GMO utan att företa miljöriskkonsekvensutredningar och studier av påverkan på miljön så som påverkan på pollinatörer löpande och synkront.

Det är ytterst oansvarigt och olämpligt att tillåta någon form av försöksodling av GMO utan att löpande övervaka spridning av dessa GMO till omgivande miljö.

Biodling bidrar med en otrolig samhällsnytta miljömässigt och ekonomiskt.

Mycket av det vi äter kräver pollinatörer.

Hoten mot vår branch kommer från alla håll, artutarmning, sjukdommar, bekämpningsmedel och nu GMO.

Vi kräver att åläggande om miljökonsekvensutredningar, spridningsrisker m.m fattas i de fall där man försöksodlat GMO under lång tid och samtliga där nya försöksodlingar tillåts.

Det är inte rimmligt att en urgammal branch som biodlingen eventuellt tvingas flytta bisamhällen och därmed sin näringsverksamhet till förmån för GMO-näringsidkare.

Biodlarprodukter är naturprodukter, konsumenterna vill inte ha GMO i sina livsmedel.

Vi kräver att vår samexistensiella rätt att förbli producenter som inte producerar GMO livsmedel eller foder beaktas.

Vi anser att det ökar spridningsriskerna att förlägga försöken till ett flertal odlingaplatser så som Halmstad, Kävlinge,  Lomma och Kristianstad.

Vi anser inte att dessa platser erbjuder olika agronomiska egenskaper därför är det extra riskfyllt att sprida ut odlingplatserna.

De föreslagna plasterna är placerade runt om i sveriges bästa odlingsarealer med störst produktion av jordbrukspodukter samt plantskolor och trädgårdsodlingar.

Vi anser inte att försöken av genetisk modifierad oljekål bör tillåtas överhuvudtaget men om så sker bör försöken enbart tillåtas på en odlingsplats om samma föreslagna areal.

Med till handlingarna bifogar vi Miljöpartiet de Gröna i Kalmars yttrande rörande genetiskt modifierad oljekål samt en engelsk studie över bins födosöksområden samt Naturvårdverkets utredning om ekologiska effekter av GMO.

Med hopp om skyndsamt agerande av Mark och Miljödomstolen.

Med vänliga hälsningar
Ann-Charlotte Berntsson och Marie Rosell

Long_range_foraging_by_honey_bees[1]

Naturvårdsverket GMO[1]

SFT_2009_nr7_Crambe_redovisning_2006-2008[1]

sum_12122011_en

Yttrande från Miljöpartiet de Gröna i Kalmar Kommun

Arkiverat under: *Hej då GMO nätverk, GMO-kål | Taggat: *Hej då GMO nätverk, GMO-kål, Skåne, Växjö | Lämna en kommentar »