Levande organismer samverkar

Ordet ekologi står för läran om samspelet i naturen. Ekologi är en relativt ung vetenskap som drog till sig uppmärksamhet under 1960-och 1970-talet när miljömedvetandet ökade. Fram till 1960-talet var intresset minimalt för ekologi inom vetenskapliga kretsar. Idag har ekologi stort inflytande på bland annat teori såväl som praktik inom naturvård.

Ekologi handlar hur växter, djur och mikroorganismer är dels beroende av varandra och av omgivningen. När du studerar ekologi behövs ett ställe i naturen att studera. Ett avgränsat område, ekosystem, är ett utmärkt ställe att studera hur djur och växter samspelar. Ett ekosystem kan vara hur litet eller stort som helst, en stubbe med dess invånare, livet i en vattenpöl, korallrev eller hela jorden med alla dess organismer.

Biotiska och abiotiska faktorer

Inom ekologin tittar man på hur biotiska faktorer samspelar och behöver varandra för att leva. Biotiska faktorer som studeras inom vetenskapen ekologi är interaktion med organismer av samma art samt interaktion med organismer av andra arter. Ett ekosystem består av alla varelser inom ett område och abiotiska faktorer så som ljus, vind, nederbörd och temperatur som påverkar invånarna i ekosystemet. Blanda dock inte ihop ekologi med något som är ekologiskt. En miljökatastrof som har drabbat ett ekosystem är spännande och intressant att studera från ett vetenskapligt perspektiv (ekologi). Du kan dock inte kalla händelsen för ekologiskt dålig. Ekologisk mat är gjort av råvaror som är ekologiskt odlade. Dessa odlingar måste uppfylla vissa krav för att få ett certifikat.

Biologisk mångfald

En rad olika aspekter studeras inom ekologin, såsom biologisk mångfald, hållbarhet och kretslopp för energi och materia. Biologisk mångfald handlar om den genetiska variationen inom en art, mellan olika arter samt mellan olika naturtyper och landskap. Biologisk mångfald innefattar allt i naturen, till exempel skogar, vattendrag, vargar och fjärilar. Termen betonar betydelsen av variationsrikedom. Det är viktigt att vi har ett landskap där det finns flera olika naturtyper. Inom varje område ska det finns olika arter och det ska vara en stor genetisk variation inom arterna för att det ska kunna överleva. Sverige har undertecknat den internationella konventionen om biologisk mångfald CBD där vi har åtagit oss att värna om vår biologiska mångfald och att arbeta för ett hållbart nyttjande.

Näringskedja

I ett ekosystem är alla organismer beroende av varandra som föda, vilket kallas näringskedja. Först i näringskedjan är producenterna som bland annat består av de gröna växterna som producerar näring genom fotosyntes. Konsumenterna äter de gröna växterna.

Det finns förstahandskonsumenter (växtätande djur) och sedan kommer rovdjuren som är andra eller tredjehandskonsumenter. Det finns även djur som är allätare och som äter både växter och djur. Högst upp i näringskedjan finns djur som saknar naturliga fiender, exempelvis varg och ugglor. Varje art i ett ekosystem har sina egna krav på sin föda. Det är emellertid en stor energiförlust mellan varje led i näringskedjan. När ett djur äter sker en energiförlust på runt 90 procent, endast 10 procent av energin i födan lagras således i djurets kropp.

Energikällor

Människan har under årtusenden utnyttjat ved från skogar för att tillgodose sina energibehov. Under 1900-talet har de viktigaste energikällorna bestått av fossila bränslen såsom olja och naturgas. Det skapas hela tiden nya fossila bränslen, men inte på långa vägar i samma utsträckning som vi utnyttjar dessa. Forskare försöker hitta nya energikällor som är förnybara, exempelvis vindkraft och biobränslen. Ekologi är ett brett och komplicerat ämnesområde som samtidigt är viktigt för att få en grundläggande förståelse för hur olika saker hänger ihop. Ekologi visar hur människan är beroende av naturen och ger en grundläggande förståelse för hur människor påverkar naturen. Vetenskapen kan hjälpa oss att anpassa oss till de utmaningar som vi står inför samt att hjälpa oss att minska vår påverkan på klimatet.