Sverige har sedan år 1999 ett system för olika miljömål. Vi har ett övergripande generationsmål, 16 olika miljömål och flertalet etappmål. Alla dessa mål styr den svenska miljöpolitiken och sätter riktmärken vid politiska beslut. Miljömålen formar alltså på många sätt det arbete Sverige bedriver såväl nationellt som internationellt. Man kan beskriva det som att generationsmålet är det stora övergripande målet och miljömålen samt etappmålen är mer konkreta sätt för hur vi ska lycka nå generationsmålet.

Generationsmålet

Riksdagen definierar generationsmålet som det största målet för hela miljöpolitiken som syftar till att nästa generation ska få ett samhälle som saknar stora miljöproblem, utan att vi flyttat problem utomlands. Riksdagen har alltså lovat kommande generationer att de ska kunna leva i ett samhälle med fungerande ekosystem, rik natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och en natur som möjliggör en god hälsa för människor. Det är löftet vi som lever idag gett till framtida generationer.

Naturvårdsverket beskriver generationsmålet som ett sätt att “säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljömålssystemet, till exempel hälso- och konsumtionsfrågor.” Generationsmålet definieras utifrån sju stycken delmål eller så kallade strecksatser. Dessa är bland annat att ekosystemen har eller har börjat återhämtat sig samt att deras förmåga att på lång sikt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden samt kultur- och naturmiljön bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt samt att människors hälsa utsätts för så lite negativ miljöpåverkan som möjligt.

16 miljökvalitetsmål

För att på ett tydligt sätt kunna jobba mot det översiktliga generationsmålet har 16 miljökvalitetsmål satts upp. Vi ska begränsa klimatpåverkan. Växthusgaser som släpps ut i naturen gör att klimatet blir varmare, vilket riskerar att påverka såväl direkt som indirekt. Därför ska Sverige inte släppa ut mer växthusgaser för att hålla oss till 1,5 graders målet. Vidare ska vi kunna andas frisk luft, vår miljö ska vara giftfri och bara naturligt försurad. Strålningsmiljön ska vara säker och sjöar/vattendrag levande.

Därutöver ska vi ha ett intakt ozonskikt och vattnet ska inte bara vara fritt från övergödning, utan grundvattnet ska ha en god kvalitet. Våra skogar ska vara levande och våra våtmarker myllrande, eftersom vi måste bibehålla deras ekologiska och vattenhushållande funktion. Havet måste vara i balans och vi måste ha levande kust, skärgård och skogar. Slutligen ska vår storslagna fjällmiljö bevaras och ett rikt odlingslandskap samt djur- och växtliv säkerställas. Det tillsammans med en god bebyggd miljö är Sveriges 16 miljökvalitetsmål.

Hur klarar Sverige av miljömålen?

Naturvårdsverket lyfter i sin årliga sammanställning fram att såväl myndigheter som regering har genomfört många insatser som bidrar till att nå miljömålen. Sverige har arbetat hårt i olika internationella samarbeten, däribland EU, för att kunna nå våra miljömål. Dels genom att vara pådrivande för att EU ska annullera utsläppsrätter, vilket väntas leda till minskat utsläpp av växthusgaser, och dels genom att besluta om att Sverige senast år 2040 ska ha ett 100 procent förnybart energisystem.

Trots det hårda arbetet och vad Naturvårdsverket beskriver som ett väl utfört arbete är åtgärderna dock inte tillräckliga. Som det ser ut i dagsläget är Sverige på väg att nå ett miljömål, skyddande ozonskikt och vi är nära att nå miljömålet om en säker strålmiljö. Resterande 14 miljömål är vi dock ännu inte nära att nå, vilket skulle kunna riskera hela generationsmålet och därigenom påverka framtida generationer negativt. Något som knappast är önskvärt.

Vad kan vi göra?

Ett viktigt första steg är att öka kunskapen om vad som behöver göras. Människor behöver informeras om vad konsekvenserna blir om vi inte når miljömålen, men även hur mycket varje enskild person kan bidra med. Mer kunskap om matsvinn, källsortering av bland annat plast och minskade resor har stora möjligheter att kunna förbättra chanserna för att vi ska kunna nå miljömålen. Det är en fråga som inte längre kan vänta, då den tid vi väntar är lånad från framtida generationers välmående.