Koldioxidskatt

Sedan 1991 har Sverige haft koldioxidavgift och senare 1995 koldioxidskatt, något som Parisavtalet vill att alla länder ska ha implementerat senast år 2030. Sverige följde efter Finland som 1990 infört koldioxidskatt, Norge kom även att införa skatten kort därefter. Koldioxidskatt anses av experter vara en av de bästa metoderna för att förhindra global uppvärmning, och idag har strax över 40 stater infört någon form av koldioxidskatt. Det problematiska med att mäta och jämföra utsläpp av koldioxid är att en stor del av utsläppen inte ingår i nationell statistik. Det omfattar industrier som handlar med utsläppsrätter. Av den anledningen kan man ha fog för påståendet att koldioxidutsläppen minskade från 2017 till 2018, men det är tyvärr inte hela sanningen.

Industrins och transportsektorns utsläpp

Det är något av en paradox att utsläppen både minskar och ökar i Sverige. Utsläppen inom värme, el och industri ökade under 2018 med 445 000 ton. Det berodde främst på en ökning av fossila bränslen vid elproduktion och uppvärmning. Utsläppen från den sektorn är 19,9 miljoner ton koldioxid per år, vilket ska jämföras med 15 miljoner ton från vägtrafiken som i sig utgör den största utsläppskällan som inte handlar med utsläppsrätter. Två av de 10 företag som ökade sina utsläpp rejält under 2018 var båda ägda av samhället, nämligen Värtaverket i Stockholm och Vattenfall i Uppsala. Det handlar i båda fallen om elproduktion och uppvärmning av bostäder. Efter att koldioxidutsläppen från vägtrafiken har minskat många år i rad, ökade utsläppen med 0,5 procent år 2018.

Sverige i världen

Vi som bor i Sverige anser oss ofta vara världsbäst på att leva miljömässigt rätt. Det tycker även våra grannländer. Det kan bero på att vi har haft en regering under drygt en mandatperiod som har drivit klimat- och miljöfrågor som saknar motstycke i de flesta länder. Världsnaturfonden presenterade 2014 en rapport som visade att Sverige kom först på trettonde plats bland länder som satte ekologiska avtryck. Hur kunde det bli så? Jo, WNF mäter inte bara växthusgaser utan granskar vad som är ekologiskt hållbart. Sverige drabbades inte så hårt av den senaste lågkonjunkturen och har kunnat öka sin konsumtion och däribland import från kolbaserade ekonomier som Kina. Vi äter dessutom för mycket kött och har stora energikrävande fordon.

Klimatpolitik

Vi har mycket och bra statistik i Sverige, främst genom SCB men det finns även andra organisationer som samlar in data och presenterar dem. Många gånger blir det inte helt objektiva resultat i till exempel rankningar av vilket land som är mest ekologiskt.

Den europeiska miljöorganisationen CAN har rankat EU-ländernas klimatpolitik. För andra året i rad kniper glädjande nog Sverige förstaplatsen följt av Portugal och Frankrike. Det höga betyget till trots pekar CAN på några utvecklingsområden som Sverige måste beakta. Två av dessa är vår höga energianvändning totalt samt att vi måste minska utsläppen från vägtrafiken drastiskt. Även de politiska partierna fick påpekanden att de inför valet 2018 skulle varit tydligare med hur de tänkt att finansiera genomförandet av den nationella klimatmålen.

Sammantaget minskar utsläppen i landet

De klimatpåverkande utsläppen består inte enbart av koldioxid utan även andra gaser, men koldioxiden är en bra indikator hur det ser ut generellt. Mellan 1990 och 2017 minskade utsläppen med 26 procent. Den största minskningen skedde mellan 2003 och 2014. I huvudsak berodde minskningen på ökad andel förnybar energi vid el- och värmeproduktion, energieffektivare bilar och en viss tillbakagång i utvecklingen av svensk industri. En annan starkt bidragande faktor har varit utbyggnaden av lokala kraftvärmeverk för fjärrvärme och elproduktion och med det utfasandet av oljeeldade värmepannor i villor. Andra utsläpp som minskat är metangas från deponier beroende på deponiförbud samt att avfall i högre grad ses som en resurs vid energiproduktion. Även utsläppen från jordbruket minskar på grund av minskad djurhållning samt minskad användning av mineralgödsel.