Hej då GMO!

Rapport från informationsmöte om försök med genmodifierad asp
8:e september 2010 Simlångsdalen, Halland

Försöksledare Stefan Jansson hade rest ner från Umeå och inledde med en uppskattad beskrivning av genforskningen och syftet med försöken. Närvarande var representanter från Jordbruksverket, som har utfört en första fältkontroll av försöken. Vidare deltog representanter för Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Miljöpartiet och Simlångsdalens Naturvårdsförening.

Stefan Jansson är angelägen om att föra dialog med alla och vill, som han själv uttryckte det, ha full genomlysning av sina projekt. Debatten var livlig och vidgades till att omfatta även frågor om finansiering, patentering, bolagisering, kommersiellt missbruk av GMO, myndighetskontroll, skogspolitik m.m. En springande punkt är om de genmodifierade trädslagen kan anses få en så avgörande samhällsnytta att det motiverar långsiktiga risker med genspridning.

Behöver vi GMO-träd?

Knappast! svarar t.ex Naturskyddsföreningens ordförande i duell med Stefan. Produktionen kan upprätthållas med nuvarande metoder och det är angeläget med förbättrade föryngringar och forskning om alternativa skogsbruksmetor.

Genmodifierade trädarter tillåts ej i certifierat skogsbruk enligt FSC och PEFC- standard. Det anses att riskerna är otillräckligt utredda och att genförändrade organimer inte är tillräckligt accepterade.

Även många som studerar ekologi och skogsvetenskap är kritiska.

Stefan tror att GMO-träd kanske bäst kan komma till användning som energiträd. Ett troligt scenarium är att större del av skogsmarksarealen måste utnyttjas för produktion av bioenergi och att detta i viss mån kommer att minska den biologiska mångfalden. Han betonar att det kommer att ta mycket lång tid innan ett transgent träd kan tas i bruk.

Hur skall försiktighetetsprincipen beaktas?

Parallella studier av hur genvariationer i vanliga träd sprids i naturen ger upphov till en trolig hypotes.

Långtidsstudier av vad som verkligen händer när nya genmodifierade trädarter sprids i naturen saknas. Det kan inte helt uteslutas att transgena träd uppträder på ett icke önskvärt sätt även efter lång tid.

Naturvårdsverket, som försökt utreda ekologiska effekter av transgena träd, nämner som ex. att det tog 180 år innan ett trädslag som inplanterats från Amerika till Tyskland spred sig invationsartat. Stefan markerade den stora variation av arvsmassan som finns naturligt i våra skogsträd och ansåg tex. att införandet av exotiska parkträd innebär större risker än den genförändrade aspen. Även Jordbruksverkets talesman ansåg att kontrollen av GMO-grödor var rigorös och att vissa ”naturliga” potatissorter och sädeslag innehöll giftämnen och tungmetallrester som aldrig hade blivit godkända i GMO-livsmedel.

Stefans forskning är huvudsakligen inriktad på att med genteknik tillvarata en trädarts egna variationer (cisgener). Stefan gissade att de införda cisgena egenskaperna i försöksaspen förmodligen kunde återfinnas någonstans bland 1000 aspar i vårt skogslandskap.

För att få fram ökad tillväxt har emellertid införts en egenskap från backtrav. Denna egenskap kan förstås aldrig överföras på naturlig väg – en asp och en ört som backtrav kan aldrig korsas och ge upphov till en ny art!

Människan har fått möjligheter att ”uppfinna” nytt liv-nya arter. Med nuvarande patentlag-stiftning kan dessa nya arter förvandlas till enskild egendom. Om vi anser att vi behöver naturen och att vi bara är den sista predatorn som naturen lätt kan undvara finns det skäl att iakta yttersta ödmjukhet och försiktighet med att leka Gud. Utgår vi å andra sidan från föreställningen att vi är skapelsens krona med rätt att utnyttja- eller som nu överutnyttja- jordens resurser finns bara en from förhoppning om att tekniska under som det genetiska trollspöt skall rädda oss. Hittills har de tekniska framstegen helt ätits upp av konsumtionsraseriet. Den dygdiga flickan Spara i Lyckoslanten har förvandlats till den odygdiga lilla glesbygdstanten som handlar alldeles för lite!!

Frågan ställdes om inte en mer vardagsinriktad forskning för att bättre utnyttja befintliga ståndorter kunde ge lika stort och mera direkt resultat. Speciellt pekades på försämrade föryngringar. Många efterlyser ett större forskningsprojekt för att jämföra Hagners kontinuitetsskogsmodell med det förhärskande trakthyggesbruket.

I detta sammanhang kan det vara intressant att veta hur forskningspengar fördelas inom skilda forskningsprojekt – en fråga som är upp tll våra politiker att besvara.

Stefan Jansson stannade kvar länge men många frågor i detta kontroversiella ämne förtjänar att debattteras ytterligare. Idéer väcktes om att anordna ett seminarium och därmed plocka upp Stefans kastade handske och önskan om – full genomlysning. Många väcktes av Stefans forskningsentusiasm och vill lära sig mer.

Bengt Svalander

—

Läs mer om GMO-träd på ”STOP GE Trees Campaign”

—

Arkiverat under: *Hej då GMO nätverk, *Hej då GMO nyheter, GMO-träd, Hallands län | Taggat: *Hej då GMO nätverk, *Hej då GMO nyheter, GMO, GMO-träd, Halland | 1 Kommentar »