Bland tänkbara förklaringar till bidöden finns genmodifierade grödor, inavel, kemiska bekämpningsmedel…

Länge leve drottningen
SvD 15 juli 2012

Det har börjat surra i stan. Från att tidigare ha varit ett irritationsmoment har bina förvandlats till en viktig symbol för samtidskultur och fröet i en urban miljörörelse. Våra svartgula vänner finns numera även på Haga Slott och på taket till arkitektkontoret White.

De båda drottningarna anlände till Haga Slott i bakluckan på en röd Volvo kombi. Där låg de nedpackade i varsin låda tillsammans med sina 100000 undersåtar. Några av dem hade funnit en väg ut genom en springa och surrade otåligt omkring inuti bilen.

–För oss var lysningspresenten bra reklam. Bin är på modet och kronprinsessan är en utmärkt ambassadör för biodling, säger Lotta Fabricius Kristiansen från Sveriges Biodlares Riksförbund som var en av hjärnorna bakom pr-kuppen att överlämna två bisamhällen till det nyförlovade paret.

(…..)

De pollinerande insekternas betydelse för de ekologiska kretsloppen och i förlängningen den globala ekonomin och den moderna konsumtionskulturen blev plötsligt smärtsamt tydlig. Utan bin skulle en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar försvinna. Grönsaker, frukt och bär skulle vi få klara oss utan. Antagligen kött och mjölkprodukter också, eftersom en stor del av djurens foder pollineras av bin. Utan bin, ingen svalkande glass i sommarsolen. Ingen kaffekopp på morgonen. De flesta av oss skulle få överleva enbart på majs, ris och vindpollinerande sädesslag. Glöm jeans och t-shirt. Glöm Conversedojor. Bomull pollineras av insekter, liksom gummiträdet. Vi skulle drabbas av galopperande skörbjugg. Vi skulle vara bleka, glåmiga och klädda i polyester.

Världen krävde svar. Varför händer det här, och varför händer det just nu? Forskarna famlade i blindo och gör det i viss mån fortfarande. Bland tänkbara förklaringar till bidöden finns genmodifierade grödor, inavel, kemiska bekämpningsmedel, parasiter, stress från den moderna industriella hanteringen av bin som innebär att bisamhällen fraktas kors och tvärs på långtradare mellan enorma monoskördar som kräver befruktning. De flesta forskare menar att det rör sig om en kombination av ovanstående faktorer.

–Uppgångar och nedgångar i beståndet av bin finns dokumenterade sedan 20-talet i Sverige, säger Ingemar Fries, professor i ekologi vid Uppsala lantbruksuniversitet.

Ingemar Fries har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt bin och deras sjukdomar. Enligt honom är massdöden bland bin något som i första hand utspelat sig i tidningar och på tv. Men han förnekar inte att det finns problem.

–De senaste åren har dödligheten varit förhöjd, men i Sverige har övervintringen det senaste året varit relativt bra. I USA är bilden annorlunda. Där är ju ett helt annat kemikalietryck i jordbruket.

Det är mot just kemikalierna som används i de moderna jordbruken som vetenskapsmän den senaste tiden har riktat sina misstankar. Bara i år har tre separata studier länkat massdöden bland bin till en modern typ av bekämpningsmedel som kallas neonikotinoider. Medlet utvecklades i början av 1990-talet av den tyska kemijätten Bayer som ett mindre giftigt alternativ till de tidigare insekticider som visat sig vara farliga för människor. Liksom sina föregångare angriper neonikotinoiderna insekternas centrala nervsystem. Giftet sprids i växternas vävnader och är dödligt för insekter under hela odlingssäsongen, inklusive under blomningen då honungsbin konsumerar sitt pollen.

En av studierna visade hur medlet påverkade binas förmåga att navigera. En annan hur även mycket små mängder av neonikotinoider försämrade reproduktionsförmågan hos humlor, en annan viktig pollinerande insekt. I den mest omdiskuterade studien matade ett forskarlag från Harvard bisamhällen med majssirap spetsad med neonikotinoider och fann att dessa bin lämnade sina kupor för att aldrig återvända, precis som under kolonikollapserna som medierna tidigare rapporterat om. Enligt forskarna var neonikotinoiderna ”den troliga boven bakom den skarpa globala nedgången av bisamhällen sedan 2006.” I tidskriften Wired jämförde rapportens författare Chensheng Lu sina kontroversiella rön med den bok av Rachel Carson som en gång innebar startskottet för den moderna miljörörelsen.

”Bikuporna låg dödstysta. Jag frågade mig själv: Är detta en upprepning av Tyst vår? Vad mer behöver vi göra för att bevisa att det är bekämpningsmedlen som ligger bakom massdöden bland bin?”

Neonikotinoiderna lanserades i början av 1990-talet och har snabbt blivit den populäraste typen av bekämpningsmedlet inom jordbruket. Bara i USA finns majsfält behandlade med kemikalierna till en yta motsvarande staten Montana. I England rapporteras var fjärde hektar jordbruksmark vara behandlad av Bayers produkt. I Frankrike, Tyskland och Italien, som drabbats mycket hårt av massdöd bland bin, har kemikalierna redan förbjudits.

I april i år krävde Sveriges biodlares riksförbund i ett skarpt formulerat uttalande ett omedelbart förbud mot giftet även i Sverige. Enligt kemikalieinspektionen säljs årligen 12 ton aktiv substans på den svenska marknaden, varav 10 ton utgörs av så kallat imidakloprid som bland annat finns i Bayers bekämpningsmedel Merit Forest WG som används inom skogsbruket. Neonikotinoider finns i 37 registrerade preparat i Sverige varav 17 fungerar som bekämpningsmedel.

(…..)

Följande år ökade det Nestlé-ägda företaget sin försäljning med över 10 procent och minskade avståndet till huvudkonkurrenten Ben & Jerrys. Många företag nöjer sig inte med att donera pengar eller visa omsorg om bina i sin reklam. Bland hotell, arkitektkontor och modehus i centrala Stockholm har egna bikupor blivit det senaste sättet att kommunicera hållbarhet och ekologiskt tänkande mot kunder och konkurrenter.

(…..)

Det lilla biet kommer bara att göra det som bin gjort på den här planeten i 40 miljoner år innan en hårlös primat dök upp och gjorde anspråk på världen. Under fem veckor kommer hon outtröttligt att flyga fram och tillbaka mellan bikupan och koloniträdgårdarna vid Erikdalslunden tills hon dör av utmattning. Till skillnad från de flesta av oss andra kommer hon att göra verklig nytta. Hon ser till att även staden får blomma.

(Läs mer)

About these ads

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 870 andra följare

%d bloggers like this: