Sekretessen för djur- och växtarter: Århuskonventionen och GMO

Regeringens proposition 2011/12:158

Sekretessen för djur- och växtarter
Mer om proposition 2011/12:158
Proposition 2011/12:158 (pdf, 264 kbyte, nytt fönster)
1
Regeringens proposition
2011/12:158
Sekretessen för djur- och växtarter Prop.
2011/12:158
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 juni 2012
Carl Bildt
Lena Ek
(Miljödepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll

(…..)

4.2.3 Århuskonventionen
Enligt Århuskonventionen, dvs. konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (SÖ 2005:28), får en begäran om miljöinformation avslås om utlämnande av uppgiften skulle få negativa följder för skyddet av den miljö som informationen avser, t.ex. parningsplatser för sällsynta arter (artikel 4.4 h). Även om syftet med tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen och Århuskonventionen är detsamma, är sekretessbestämmelsen i Århuskonventionen bredare eftersom den tar sikte på miljön i stort.

Århuskonventionens artikel 4.4 h genomförs i Europeiska unionen med artikel 4.2 h i miljöinformationsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26, Celex 32003L0004) och artikel 6 i Århusförordningen, dvs.

Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13, Celex 32006R1367). Miljöinformationsdirektivet genomförs i svensk rätt med tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ.

4.3 Pågående arbete med att skydda djur och växter
Arbete med att skydda djur och växter bedrivs både på myndigheter och hos organisationer. Viktiga redskap i bevarandearbetet är bland annat inventering och övervakning av vilka arter som minskar i antal eller utbredning, åtgärdsprogram, fridlysning, reglering av handel med hotade arter, begränsning av införsel och hantering av främmande arter som etablerat sig i Sverige, utsättning av vilda arter samt riskvärdering vid utsättning av genetiskt modifierade organismer (GMO).

En stor satsning för att bevara hotade arter och deras livsmiljöer ingår i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete för att lösa de stora miljöproblemen inom en generation, till år 2020, där arbetet innebär att riksdagens miljökvalitetsmål ska nås, bland annat Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Levande skogar.

Efter riksdagens beslut innebär miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas.

Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd (prop. 2004/05:150 s. 203 f. och prop. 2009/10:155 s. 230 f.).

Satsningen sker bland annat i form av områdesskydd och åtgärdsprogram för hotade arter. Ett åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet ska innehålla en översikt av kunskaperna om den hotade arten, artgruppen eller naturtypen, konkreta åtgärder som behövs för att bevara den, fördelning av ansvar, finansieringsplan och en plan för uppföljning.

För att kunna veta var och vilka naturvårdsinsatser som behövs är det nödvändigt med kunskap om vilka arter som minskar i antal eller utbredning. En del av den kunskapen sammanställs i Sveriges s.k. rödlista, som Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet har i uppdrag från Naturvårdsverket att ta fram.

Sveriges rödlista är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område, t.ex. ett land. Från och med 2000 års rödlista följer Artdatabanken Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna ”nationellt utdöd”, ”akut hotad”, ”starkthotad”, ”sårbar”, ”nära hotad” (tidigar- e ”missgynnad”) eller ”kunskapsbrist” rödlisrödlistetas. perspekUrtiv är ett n art hotad om den kategoriseras som akut hotad, starkt hotad eller sårbar. Om en art kategoriseras som nära hotad, anses den följaktligen inte vara hotad enligt den betydelse uttrycket har i Sveriges rödlista. För att minska risken för vissa typer av hot mot känsliga arter har Artdatabanken tagit fram en nationell skyddsklassning av arter.

Skyddsklassningen innebär en fördelning i olika skyddsklasser specifikt art för art och går ut på att fynduppgifter för
de mest känsliga arterna döljs eller diffuseras i varierande grad. Syftet är att uppgifterna ska vara offentliga på en mer övergripande nivå samtidigt som mer exakta uppgifter ska vara reserverade för ansvariga handläggare. Artdatabankens lista över nationellt skyddsklassade arter används även som en riktlinje för regional hantering av fynduppgifter för dessa
arter.

(Läs mer)

About these ads

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 882 andra följare

%d bloggers like this: