Hej då GMO!

Genteknikförsök väcker hopp – och oro
Helsingborgs Dagblad 21 mars 2011

Åsikterna om genmodifierade grödor går isär. Konsumenterna är skeptiska, men ändå utvecklas nya jordbruksväxter av både universitet och företag. Inte minst i Skåne.

(…..)

Bland GMO-förespråkare knotas det ofta om att det europeiska regelverket är för byråkratiskt; och att genteknik inte skiljer sig principiellt från den växtförädling som människan har sysslat med i alla tider.
Men alla är inte lika positiva. Greenpeace är helt mot GMO. Svenska Naturskyddsföreningen intar en restriktiv hållning. Och inom KRAV, kontrollföreningen för ekologisk odling, är det GMO-fritt som gäller. KRAV framhåller bland annat osäkerheten när det gäller spridningsrisken i naturen. Om bin transporterar pollen från en genmodifierad raps till en vild åkersenap – vad händer då?
Peter Nilsson, Krav-bonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, är skeptisk av flera skäl.
– En anledning är att konsumenten inte efterfrågar det här. Vi skulle aldrig kunna marknadsföra det här på något positivt sätt.
Men Peter Nilsson menar också att det inte finns något skäl för att använda genteknik, i varje fall inte i Sverige.
– Det finns andra sätt att komma undan bladmögelproblemet än att använda genmodifierade grödor som är resistenta. Jag odlar en potatis som är färdig innan bladmöglet kommer. Det handlar om att inte vara så inkörd i det industriella, kemiska tankesättet.
Att GMO-odling skulle kunna bli stort i Sverige tror han inte på.
– Jag tror att de flesta bönder är skeptiska. Räddningen för svenskt jordbruk är inte GMO, utan motsatsen; att vi vet vad det är vi odlar och att vi kan förklara för konsumenten vad vi håller på med. Den möjligheten förlorar vi med GMO, säger han.
Peter Nilsson menar att det inte krävs att en GMO-växt har vilda släktingar för att man ska vara ute på hal is. Han exemplifierar med hur GMO-potatis genom blomning kan korsa sig med en konventionell sort.
– Även om egenskaperna är ofarliga var och en för sig, har vi ingen kontroll över vad som kan uppstå när de sprider sig.
En som hävdar att kontrollen finns är Marie Nyman, kanslichef på Gentekniknämnden. Det är en statlig myndighet med uppgift att ”främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas”. I hennes uppgifter ingår att hålla sig ajour med den forskning som bedrivs.
– Potatis sprider sig ju inte så bra. Även om det skulle kunna uppstå en planta så skulle den bli väldigt svag. Det är väldigt osannolikt att den skulle ge knölar som övervintrade i marken och fanns kvar till nästa år, säger hon och tillägger att man i riskbedömningen måste ta hänsyn till vilka egenskaper GMO-grödan har.
– Potatis med en annan stärkelsekvalitet påverkar inte andra organismer, men det kanske en insektsresistent gröda kan göra. Men det kontrollerar man ju väldigt noga, med övervakning och annat.
Marie Nyman känner inte till några studier som visar att det finns hälsorisker med att äta mat som innehåller genmodifierade organismer. Men vad forskarna säger, det betyder definitivt inte allt. GMO-odling är politiskt sprängstoft och flera EU-stater säger konsekvent nej.
Det tog tolv år för Amflora-potatisen att få grönt ljus efter att den första ansökan lämnades in.

(…..)

I Skåne brukar flera grödor försöksodlas ute i fält. Var det kommer ske i år är inte klart än, men förra året odlades bland annat:
- Drygt 111 hektar majs som är resistent mot bekämpningsmedel i Lomma, Kristianstad och Svedala.
- 9,7 hektar potatis med ökad halt av stärkelsen amylopektin i Kristianstad.
- 1,6 hektar äpple- och pärongrundstammar med förbättrad rotningsförmåga i Lomma.
Källa: Jordbruksverket

(Läs mer)

Postat i: *Hej då GMO nyheter, GMO-djurfoder, GMO-grödorna, Skåne län Taggat: | *Hej då GMO nyheter, *Hej då GMO politik, djurfoder, GMO, Skåne