Hej då GMO!

……………………………………………………………………………………………..
RTRS – Round Table on Responsible Soy = GMO-soja = Monsanto-soja
……………………………………………………………………………………………..

Är vi på väg att få in GMO i mjölken?
Land Lantbruk Debatt 9 augusti 2010

Håller svenskt jordbruk med Jordbruksverket, LRF och Arla i spetsen på att smyginföra GMO i fodret? Camilla Sparring, känd från Matupproret, Ann-Charlotte Berntsson och Simon Jonsson ,Agronom, tycker sig se en smygande acceptans för GMO hos flera av de ledande institutionerna inom svenskt jordbruk.

GMO är förkortningen för Genetiskt Modifierade Organismer.
All växtförädling är i princip genetisk modifiering när olika arters inbördes genuppsättning korsas med varandra. Det sker i naturen av växterna själva och är det vi kallar för evolution d.v.s naturens egen inneboende kapacitet till förändring och utveckling.
Det sker också genom mänsklig hand i laboratorier och växthus.

Skillnaden mellan en GM-gröda och en GMO-gröda är att GMO har tillkommit på ett sätt som naturen själv inte använder sig av i sin utveckling. Genom GMO-tekniken klarar man att korsa artbarriärerna.

(…..)

Vad är det egentligen man för in i växtcellens kärna och varför?
För grödorna majs, raps och soja handlar det i första hand om att antigen göra växten motståndskraftig mot insekter eller ogräsbekämpningsmedel.

För att klara att tränga igenom cellkärnan använder man sig av E-coli bakterier. Det är bakterier som har tarmen som hemvist och det är också det enda stället i kroppen de skall finnas på. De är en s.k tarmegna bakterier.

GMOt vi äter och ger våra djur är alltså majs till utseendet men har också en identitetsförändring som gör den till bärare av tarmbakterier. För att klara att skilja på GMO-majs och majs föreslår vi att den döps till Bajsmajs för att på det sättet förtydliga grödans identitet genom dess namn.

För att skapa en växt med egen insktsdödarkapacitet använder man ofta jordbakterien Bacillus thuringiensis. En kusin till antraxbakterien. Den som ger mjältbrand.

Vi får då en GMO som är majs till utseendet, tarm till identitet och insektsgift till funktion.

Bt majs kallas detta GMO och vårt namnförslag på den är Insektsdödarbajsmajs.

En annan jordbakterie som ofta används i GMO sammanhang är Agrobacterium tumefaciens.

GMO i djurfoder
Svenska kossor som drivs konventionellt och ekologiskt äter majs och soja för att öka mjölkproduktionen.
Inga mjölkkor i Sverige får GMO.
Djur som föds upp ekologiskt eller biodynamiskt får aldrig GMO i fodret.
Det finns 3 GMO som skulle kunna tänkas tjäna som foder till våra svenska mjölkkor. Dessa skulle vara gjorda på soja, majs och raps.

På senare tid har även en fjärde GMO diskuterats. Den stärkelsemodifierade GMO-potatisen Amfloras skulor har föreslagits som foder. Majoriteten GMO innehåller antibiotikaresistenta gener. De används för att kontrollera om genöverföringen har lyckats eller ej.
Amflora har diskuterats i 13 långa år innan den genom hot om stämning från BASFs sida till slut godkändes i EU. Amflora har en antibiotikaresistent gen som slår mot 6 olika antibiotika, däribland det enda nu fungerande botemedlet mot den nya svårbehandlade TBCn som sprider sig i länderna runt Östersjön.

Vad ska vi kalla det GMOt? Pommes Pandemi?

Larmrapporter om hur djur skadas allvarligt av att äta GMO-foder cirkulerar överallt i världen utom i Sverige. Iakttagelser om hur kornas tarmflora förändras och gör dyngmockorna giftiga och påverkar floran och faunan där de hamnar finns också att läsa. Överallt utom i Sverige.

Sverige och GMO
Svensk Mjölk har sedan 2001 en GMO-policy som garanterar oss att svenska mjölkkor inte fodras med GMO.
Arla importerar ändå en del av sin mjölk från länder som fodrar med GMO. Bl.a från Danmark. Det innebär att Bregott, yoghurt, ostar från Arla och troligtvis också mjölk kommer från kor utfodrade med GMO.
Ingen undersökning är publicerad som beskriver hur mjölken från dessa djur påverkar människan. Trots flera års användning görs inga hälsoundersökningar. Det är något som är genomgående för GMO. Det som finns dokumenterat är iakttagelser gjorda av människor som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med GMO. Allt som beskrivs är alarmerande och det finns skäl för oss att iaktta stor försiktighet.
Något som är upp till var och en av oss eftersom Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, STRAMA, Lantbrukarnas Riksförbund och Lantmännen inte bevakar konsumentens hälsa eller intresse. Tvärtom.

Våra verk arbetar på uppdrag av regeringen som förmodligen är det av EUs alla länders regeringar som är mest GMO-tillvänt. Jordbruksverket är det verk som hanterar GMO-frågan. De andra verken hänvisar till Jordbruksverket när frågor om GMO kommer på tal. Man frångår de lagar och regler man är satt att bevaka och hänvisar till Jordbruksverket som därigenom har fått en kostym som är så tung och stor att de inte klarar att bära upp den.

LRF. Böndernas förbund består till hälften av aktiebolag. Det är lantmännens ekonomiska förening, LEAB. Vad vi kunnat utröna är att den består av ett 30-tal bolag vilka alla har anknytning till livsmedel. En avsevärd och ständigt växande andel av aktierna innehas av just genpatent- och kemikalieföretagen.

Arla och GMO
Arla Foods är ett av de företag som ingår i LEAB.

Arla Foods har nu till sin egen belåtenhet ingått medlemskap i RTRS – Round Table on Responsible Soy.
I namnet vill man göra gällande att ansvarstagande är den vitala frågan för organisationen.

RTRS anses vara en mycket kontroversiell organisation vars enda syfte är att tvätta ren en mycket smutsigt hanterad soja.
Den soja som upphandlas av Arla genom RTRS kommer att komma från åkrar uppkomna ur ett aggressivt och omfattande skövlande av regnskog utförd av genpatent-och kemikalieföretagen.

(…..)

RTRS utesluter inte GMO. Tvärtom. Det är en del av sortimentet. Genom att ansluta sig till RTRS kommer den svenska mjölken att tappa den renhet den har idag och bli en sekunda vara.

(…..)

I Sverige provodlas soja för att man vill försöka komma bort från den långa och miljömässigt belastande transporten av foder. Resultaten är goda och sojan har en proteinhalt på 46%.
Att odla en ren soja på hemmaplan tror vi skulle innebära att de ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga vinsterna blir avsevärda.

Man räknar med att 75% av Sveriges bönder inte vill ha GMO varken i foder eller utsäde. En ännu större del av konsumenterna vill inte ha GMO i maten.
Därför är Arla Foods samarbete med RTRS mycket besynnerligt och vi anar att Arlas stöd för GMO inte har uppkommit efter moget och intelligent övervägande utan efter påtryckning från nämnda aktieägare.

(…..)

Arla och Norrlandsmejerierna är i princip de enda mejerierna som producerar smör, men arbete pågår mellan mejerier att ta fram ett eget smör. Bregott är det bara Arla som har.
Finska Valio som också finns på den svenska marknaden uppger att man inte använder GMO i sina produkter.
Valios smör har en mycket fin smak och ett alternativ till Bregott är deras ”Mjukt och Gott”. Det har jämförbart innehåll med Bregott och har också en mycket tilltalande smak enligt våra smaklökar.

Marie Rosell Biodlare och konsument
Ann-Charlotte Berntsson Biodlare och konsument
Camilla Sparring Initiativtagare till Camillas matuppror, Lex Sparring och konsument
Simon Jonsson Agronom medl Naturskyddsföreningen Luleå och konsument

(Läs hela artikel på Land)

—–

Artikeln publicerades på FoodMonitor.se också.

—–

Ring och prata med Arla! Vi vill inte ha GMO!

Arla Foods Stockholm
Lindhagensgatan 126
S-105 46 Stockholm
Sweden

Tel: 08 789 50 00
Fax: 08 789 54 44
E-post: info.sverige@arlafoods.com

Arla Forum, konsumentkontakt
konsumentkontakt@arlafoods.com
tlf: 020-99 66 99
www.arla.se

—

Postat i: *Hej då GMO nätverk, *Hej då GMO nyheter, *Hej då GMO skolmat, GMO-djurfoder, GMO-grödorna, GMO-majs, GMO-potatis, GMO-raps, GMO-soja Taggat: | *Hej då GMO nyheter, antibiotika, Bin, djurfoder, GMO, GMO-kontaminering, GMO-majs, GMO-potatis, GMO-soja, skolmat