Hej då GMO!

Hej!

Jag ska börja med att jag heter Kathleen McCaughey och att jag kommer från Kanada. Jag har bott i Sverige i tretton år, jag har jobbat på Greenpeace i snart tio år. Jag började `98 med klimatkampanjen och sedan har jag jobbat med miljögiftsskampanjen och sopförbränningsfrågor och sedan ungefär tre år tillbaka har jag arbetat med den här frågan, GMO-kampanjen. Och jag är också sedan ett år tillbaka kampanjchef för kontoret i Stockholm.

Och jag ska också passa på att, bara kort i tre meningar, prata om Greenpeace som organisation. Jag antar att många av er känner till oss. Vi började, som inte alla vet, 1971 utanför Kanadas kust som en protest mot provsprängning av atombomber. Sedan dess har vi vuxit, nu finns vi i fyrtio länder, och idag har vi faktiskt lanserat vårt kontor i Afrika, vilket är väldigt spännande. Greenpeace har varit verksam i Afrika innan vi har haft kontor där -men idag har vi två kontor i Afrika.

Vi syns ofta i media, i väldigt dramatiska aktioner, och dramatiska får de gärna vara men det får aldrig, aldrig förekomma våld. Vi är en fredlig organisation. Vi är aldrig maskerade. Ibland ringer vi polisen själva och berättar: vi är på väg här. Ansvarstagande: blir det så att det blir juridiska påföljder efter våra aktioner så tar vi dem, vi betalar våra böter och så vidare. Oberoende: vi är den enda mijlöorganisationen som varken tar emot pengar från staten eller företag, just för att kunna hålla oss helt och hållet oberoende. Vi har ungefär tre miljoner givare i hela världen så det är enskilda individer som ger oss pengar.

Och dom sakfrågorna som vi jobbar med det är de här. Som resten av världen så har vi klimatfrågorna som proritet nummer ett. Havsfrågor, skogen både tropisk skog och boreal skog, giftiga kemikalier, jordbruk och GMO. Jag kan säga att Greenpeace har jobbat med GMO-frågan i ungefär elva år och nu har vi också börjat ta itu med större jordbruksfrågor. Men vi börjar långsamt, vi börjar mest i Asien med dessa frågor.

Vad är GMO för någonting? Vad står det för? Genetiskt modifierade organismer. Jag tog definitionen från gentekniknämndens hemsida. En levande organism har tillförts en eller fler gener -och jag vet inte vad kristoffer kommer att säga men jag hoppas att vi kommer att få lite mer detaljer i den vetenskapliga biten. Varför skulle man göra det, varför skulle man vilja stoppa in en eller flera nya gener eller vända på dem ? Det är för att föra fram nya egenskaper, förändra egenskaperna.

Vad säger Greenpeace om GMO? Jag säger att vi är inte emot tekniken, biotekniken är så här stort, det är ett jätteområde. Och gentekniken finns också inom medicin, och där säger vi ingenting, det tas fram i slutna miljöer. Det vi har problem med är när man släpper ut GMO i naturen. Och jag ska förklara varför vi har problem med det. Men i stort sett ser vi att experiment hör inte hemma i naturen utan de hör hemma i ett laboratorium. Vi tycker inte det är del av ett hållbart jordbruk, och det kommer tillbaks i den frågan som Ulrike ställde i början. Och jag ska gå in på varför. Det finns så mycket osäkerhet och saker som vi inte vet, och faktiskt också saker som vi vet är negativa, att det finns en negativ miljöpåverkan gör att vi tycker man ska tillämpa försiktighetsprincipen.

I debatter får man ofta höra – eller jag har varit i debatter där den ena sidan säger, det här är precis som traditionell växtförädling, det är bara ett steg längre. Och vi säger då att det är väldigt viktigt att komma ihåg att det här är inte traditionell växtförädling. Jag ska förklara lite grann varför om någon minut. Men det är också baserat på en väldigt föråldrad idé. Man trodde på femtiotalet när man började forska med det här att en gen var lika med en protein var lika med en egenskap. Och då var det ganska logiskt att man tänkte: om man förändrar på en gen så har man också förändrat egenskapen. Sedan dess har man upptäckt att det är mycket mer komplicerad än vad man trodde.

Det finns vad man kallar för `junk DNA’ som man trodde hade ingen funktion, men som visade sig ha en funktion, fast man vet inte riktigt hur det fungerar. Så det är en väldigt förenklad idé som man baserar den tekniken på. Det är också en slumpmässig teknik. Man vet inte var den här nya genen hamnar; ibland vet man inte hur många kopior fastnat, och det är det här som jag ska gå in på nu, att genen kan ge upphov till en annan funktion i en ny värd. Det finns jättemycket som är utanför växtens regelmässiga kontroll.

Så dom frågorna som jag ska prata kort om nu är, vad händer i interaktionen inom växten, vad händer när man släpper den ut i naturen, interaktion med ekosystemet, och sedan ska jag också prata om spridningen. Och det som är annorlunda med traditionell växtförädling och GMO är så kallade oväntade effekter. För när man har stoppat in en gen, för att få fram en ny egenskap, kan det plötsligen hända andra saker med växten, som man inte kunde förutse i början.

För att ge några exempel så har man sett att vissa växter som är modifierade är känsligare mot insekter, till exempel. En forskning från Umeå universitet har visat att aspar fick en påverkad motståndskraft mot insektsangrepp. Det är två exempel. Ett annat exempel är det här: första trädet på bilden här är inte genmodifierat, det andra är det. Det är inte modifierat för att få en annan färg, det är modifierat för att få en högre halt av lignin. Varför den fick en annan färg vet man inte. Och det här är ändå en skillnad som man ser. Och då är frågan, vad händer i växten som man inte ser?

Det är dom här oväntade effekter. Oförutsägbarhet och att det är oåterkalleligt -när man släpper det i naturen så kan man inte ta tillbaks det -det är ingen god kombination, tycker vi.

Och om man blickar tillbaka -nu har man odlat, man har forskat sen femtiotalet, men man har odlat kommersiellt i tolv år. Man har fått i stort sett fyra grödor. Kommersiellt. I stor skala. Soja, majs, raps och bomull. Dom har två egenskaper: antingen så tål dom bekämpningsmedel, eller så producerar dom bekämpningsmedel. Om ni kommer ihåg hur det lät för tio år sedan. Då skulle man få jättemånga nya grödor som skulle göra mycket nytta för mänskligheten. Det här har alltså inte hänt. Och man får också höra varje år hur GMO håller på att ta över världen, hur det odlas mer och mer i världen. 92,5 procent av världens åkermark odlas GMO-fritt och det är fyra länder som står för 90 procent av all GMO-odling i världen. Det är USA för den mesta delen, Argentina, Brasilien och Kanada. Sedan finns andra länder också. I Europa så odlas det på 0,119 procent av åkermarken, och det finns ett företag som äger egenskaperna på 86 procent av alla GMO. Och det företaget heter ?(mumlande från publiken)

Jag ska förklara lite hur det ser ut i världen. Ni ska veta att, en gröda som godkänns inom EU får odlas i hela EU. Så godkännandeprocessen sker i Bryssel. Märkning: mat ska märkas. Om den innehåller, inte bara 0,9 procent utan också om det är under 0,9 procent och man kan visa att det hade gått att undvika inblandningen. Alltså finns det mat i butiken som innehåller GMO så ska det vara märkt i EU. Så är lagen. Via foder så ska det inte märkas. Det finns inga lagkrav på det. De har sagt att man inte hittar något GMO i slutproduktens DNA för att det har gått igenom ett djur.

Inblandning i utsäde: EU håller på att titta nu om dom ska tillåta en viss inblandning i utsädet. Det finns inga regler om det idag. Eller, det är nolltolerans som gäller idag. Och foderindustrin vill stoppa det där, dom vill tillåta en viss inblandning. Dom tycker det är svårare och svårare att få in GMO-fritt. Var odlas GMO någonstans i EU? Det odlas mest i Spanien. I Frankrike har man haft ett förbud nu sedan ett år tillbaka. Så det är stort sett i Spanien. Det finns lite i Rumänien och lite i Tyskland. Men mesta delen är i Spanien.

I Sverige: ICA, Axfood, Coop, dom säger att det inte finns någon efterfråga för GMO-mat idag. Dom tar inte in det, dom skulle kunna ta det, det är inte förbjudet på något sätt. Men eftersom det inte finns någon efterfrågan så har man inte tagit in det. Däremot, sedan 2006 är det tillåtet att använda GMO-foder och dom som gör det är tydligen grisproducenter, särskilt storskaliga. Kyckling och mjölk har fortfarande GMO-fria policy, ägg också. Men köper man utländska varor så är det sannolikt att djuren uppfodrats på GMO-foder.

Kommersiell odling förekommer inte ännu i Sverige, men det är vissa grödor som, när dom väl godkänns så kan dom odlas här. Det är också så att det finns inga grödor som är intressanta för svenska förhållanden just nu, den här Monsantomajsen 810, den är inte intressant för svenska förhållanden. Fältförsök pågår sedan ’89, och jordbruksverket har skrivit så här, bara för att visa hur situationen är, det är dom som bestämmer, det är den myndigheten som bestämmer till exempel avstånd till andra odlingar. När det gäller ekologisk odling så har dom sagt att det skulle räcka med 50 meter… 50 meter mellan GMO-majs och ekologisk majs. Och i fjorton andra EU-länder så har dom sagt att det ska vara 300 meter. Så det är lite skillnad där mellan vad jorbruksverket anser är tillräckligt avstånd till ekologisk odling som för oss leder till en viss oro.

Vi ska prata om varför vi arbetar med GMO överhuvudtagit, vad som är problemet. Och det är inte bara den här osäkerheten, utan det finns andra faktorer också. Vi börjar med spridning och patent. Och jag ska prata om två delar av spridningen. Det finns dom biologiska effekterna på miljön och sedan finns det en socioekonomisk aspekt som Percy kommer att prata mycket mer om, som har med patent att göra. Och det händer när en annan äger en “egenskap” och sedan börjar den sprida sig. Och det är också viktigt att komma ihåg att, när man pratar om spridning så tänker man alltid pollen, liksom att det sprids på fälten. Men dom stora skandalerna som har skett i världen med spridning av GMO har faktiskt skett via mekanisk spridning. Vilket innebär att någonstans i en fabrik, eller via utrustning, eller i transporterna, så via den mänskliga faktorn så har det blandats i genmodifierade grödor. Starlink är ett typiskt exempel, 300 produkter i Europa fick återkallas. Och Starlink var en majs, den var inte godkänd för mänsklig förtäring, den odlades i USA för industribruk och till foder. Och den hamnade i, typ, Taco-skal i Europa. Och ingen vet hur.

LLRice, för några år sedan, samma fenomen, ett ris i USA som inte var godkänd för förtäring. Man hittade en låg inblandning i ris som importerades till Europa. När man upptäckte det så skickade man tillbaka det. Mexico – det finns vissa ställen i världen där det känns lite mer allvarligt, för Mexico till exempel är ursprungsland för majs. Om GMO-majsen börjar sprida sig där så har man problem. Det är väldigt synd att tappa den biologiska mångfalden som finns. Och raps i Saskatchewan, jag tänker inte prata så mycket mer om det eftersom Percy är här, men det går inte längre idag att odla ekologisk raps i Saskatchewan. Det finns till och med i utsädet, och det har gjort att ekologiska bönder i Saskatchewan har stämt både Monsanto och Aventis. För dom skulle kunna ha en marknad. Men dom kan inte odla fram den produkten som efterfrågas.

Jag valde en bild på raps här, vi ska höra mer om det men det är den som sprids mest. Den har vilda släktningar, och man har olika forskningsrapporter som visar på spridningen. I Sverige till exempel har man sett att GMO-rapsen kan överleva tio år, på fält efter avslutade fältförsök. Det finns flera exempel. I Quebec har man hittat spridning till Brassica rapa, en vild släktning till raps, som fortgår i sex år. I andra studier har man hittat korspollinering upp till 26 kilometer från ursprungspunkten.

Den här kartan syns väldigt dåligt, det är anmälda fall av spridning. Och det som jag anser mest intressant är det här med Japan. För det odlas inga GMO i Japan. Och här har man hittat GMO. Och då har det kommit just från transporterna. Men det finns i alla fall 216 anmälda fall av spridning på 11 år. Okej, så det sprider sig. Okej alltså, so what? Vad är effekterna? Dom ekologiska konsekvenserna beror på vad generna kodar för, förstås. Så det är mycket man inte vet. Men man kan jämföra med exotiska arter i nya ekosystem: ibland funkar det bra, och ibland funkar det inte. Och sedan så blir det biologiska effekter av spridningen. Vi vet för lite, helt enkelt. Men när samexistensen inte fungerar, och det är det vi pratar om idag, till exempel i Saskatchewan, där det finns socioekonomiska aspekter. Där man har företag, till exempel, som går omkring och tar prover på fält och vill ha betalt för det. Om du inte har betalt licensen, och dom hittar sin gröda på din åkermark, så får du betala. Det får effekter. Eller om man har bestämt sig för samexistens, någon som vill odla traditionellt bredvid någon som vill odla GMO. Eller någon som vill odla ekologiskt. Och det sprider sig. Och om inte man kan få sålt det som ekologiskt, som exempel. Vem är det som betalar?

Det var en bonde i Spanien. Han odlade i flera år ekologisk majs, och sedan upptäckte han upp till 20 procent inblandning av GMO. Reglerna i Spanien var då så att man måste hitta var det kommer ifrån. Men han hade tre grannar som odlade GMO så han kunde inte veta vilken av dom det kom ifrån. Han ville inte sälja vidare, han ville inte sälja GMO, det var emot hans principer. Sedan eldade han upp hela sin skörd och han sa själv, det här går ett år, det går inte i flera år, då kan jag inte fortsätta att odla ekologisk majs om det fortsätter.

Den biologiska mångfalden: GMO påverkar icke-målorganismer. Du har, till exempel, en gröda som producerar insektsgift. Du vill inte att alla insekter ska dö, det är inte meningen. Och det är inte så att den påverkar alla insekter på samma sätt, utan det är meningen att den är riktad mot en särskild skadeinsekt och det är den som ska dö, inget annat. Nu har man sett att det är inte så det funkar, det påverkar ickemålorganismer, organismer och insekter som det inte är meningen att den ska ta kål på. Till exempel: fjärillarv och vattenlevande organismer -2007 kom det tre rapporter från USA som visar att vattenlevande organismer som var i närheten av fält där man hade odlat BT-majs inte reproducerade sig som dom skulle och inte växte som dom skulle. Och det som förvånar mig mest är att det tog tio år innan man ens tittade på det. Det innebar att man inte ställde krav på företaget att kolla effekterna och då väntar man bara att pengar ska finnas för oberoende forskare att titta på det. En annan studie som visade på negativa effekter var Farm Scale Evaluations -en stor studie som gjordes i England för några år sedan och där man såg en minskning av den biologiska mångfalden när det gäller herbicidtoleranta grödor, en minskning med upp till 24 procent av fjärilar på rapsfält. Och det är inte GMO:n i sig utan för att man använder Roundup.

Vissa säger att man minskar användningen av kemikalier när man använder GMO. I USA så har man en fyra procents ökning av insektsmedel i den perioden sedan man börjat odla (GMO). Och en hundrafemtioprocents ökning i användningen av herbicider. Och, det är klart: börjar man använda Roundup, man har en gröda som tål roundup, man börjar använda den, vad händer? Ogräset blir resistent. Det är bara en tidsfråga. Och det är därför både Monsanto och Syngenta har hemsidor som ger råd till den som börjar få problem med resistens. Och då, vad gör man då? Då börjar man använda ännu starkare preparat. Så kemikalier och GMO, i alla fall i det här fallet, går hand i hand. Man kommer aldrig ifrån användningen av kemikalier, utan det är en Package Deal, det är det som är tanken bakom. Det är därför Monsanto har tagit fram bl a Roundup Ready. Det är för att dom ska sälja grödor, och sälja sin Roundup Ready samtidigt. Package Deal, varsågod.

Jag kan inte stå här och säga att det är livsfarligt med GMO. Jag kan säga att det finns vetenskaplig oenhet när det gäller hälsorisker. Jag kan säga att de utfodringsförsök på tre månader som krävs idag för GMO kan inte visa på långtida hälsoeffekter -det är omöjligt. Och det är det som krävs. Om man jämför med kemiska bekämpningsmedel som skulle testas, då har man utfodringsförsök på två år. Med GMO så har man utfodringsförsök på 90 dagar.

Några studier. Cellförändingar hos möss som ätit GMO-soja. Dom är pear-reviewed, dvs publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Sedan finns det andra studier, som jag nu inte talar om, som visar på andra saker men jag tar bara dom som har granskats. Så som möss som har ätit GMO-ärter och som har producerat antikroppar, vilket kan tyda på en allergisk reaktion. Och den här studien fick ganska mycket uppmärksamhet för två år sedan -den visade förändringar i lever och njurar hos möss som ätit MON 863, trots det är GMO-majsen godkänd.

Och -jag ska bara nämna det, det släpps idag -vi får se om studien blir publicerad, de österrikiska myndigheterna lät göra ett utfodringsförsök på två år med två typer av majs som har varit godkända, men nu ska EU-kommissionen titta på dem och titta om de ska godkänna dem en gång till. Råttorna som fick den här majsen fick färre ungar. Återigen: vad betyder det? Man behöver mer forskning, mer oberoende forskning. Och inte dom här två månaders utfodringsförsök, eller tre månaders, som är gjorda av företaget självt.

Matkrisen: man blir så irriterad när man läser tidningarna. Även DI och DN, det var när matkrisen var igång i somras, så hade dom en analys på matkrisen. På orsakerna. Och då nämnde dom allt det här: ökad efterfråga på kött och mjölk, finansspekulationer, torkan, i Australien till exempel, ökad efterfrågan på biobränsle, och på slutet av den analysen gick det ut på att den skulle lösas med GMO. Hur ska GMO kunna lösa dom här problemen? Det förstår inte jag. I ett längre perspektiv så kan man konstatera att man satsar inte på jordbruket längre. Det officiella stödet för jordbruket i världen har minskat med 17 procent på en 30-årsperiod.

Och fördelningsproblematiken. Sverige till exempel, vi använder 0.4 hektar per person för vår mat. Det som skulle vara tillgängligt om målet i världen var att alla skulle få mat, det som matproduktionen tål är 0.25 procent. Det är ett fördelningsproblem. Rika delen av världen överkonsumerar. Och sedan har jag läst lite grann, och Kristina här från FAO kommer att gå in på det här, men när man pratar om problemen i världen med matproduktionen så kan det vara ganska enkla lösningar som egentligen behövs. Infrastruktur: det hjälper inte att odla mat om du inte har en väg som leder till marknaden, utbildning, särskilt av kvinnor som är världens …ursäkta (mobilen ringer)

Ja jag fick er att skratta i alla fall. Äganderätt: många bönder i världen äger inte den mark som dom odlar på. Verktyg, enkla verktyg, vattenbruk: det är klart det finns brist på vatten men även där det finns vatten använder man inte det på ett effektivt sätt. Det här är ganska basic, det är inte så att man behöver gå och peta i genetiken i växter, det är bara att man inte satsar på det här, det finns inget riktigt intresse att lösa dom här problemen i världen.

Så om man pratar om framtiden, klimatförändringarna, det kommer att påverka matproduktionen, det är ingen som tvekar på det. Och man har sett att den gröna revolutionen ökade produktionen väldigt drastiskt i många år men nu har den börjat plana ut. Vi vet också att, pga klimatförändringarna så kommer sårbarheten att öka, särskilt just i monokulturer. Man behöver mångfald för att ha resistenta system -för att ha starka system inför klimatförändringarna.

Om man tittar på GMO när det gäller just produktion av mat, och man kan titta tillbaka, det är det som är så bra: man har odlat kommersiellt i tolv år, ok, så vad har GMO gjort för världen? Man har mest odlat sojabönor som exportgrödor till den rika delen av världen -det är inget fel med exportgrödor i sig, för då kan folk tjäna pengar på det, men det är inte det som har hänt, man prioriterar exportgrödor över sin egen matförsörjning. Man har Argentina som exempel där man hade stora problem med matförsörjningen av egen befolkning, och man hade stora landägare som odlade soja som man exporterade till köttkonsumtionen i Europa och Kina. GMO ingår ju i precis samma systemfel som vi har inom jordbruket idag: stora monokulturer, dyra patent. Monsanto säljer sin GMO-bomull i Indien fyra gånger dyrare än vad det kostar för konventionell bomull. Med löften om att dom ska få högre skördar. Och när dom inte får högre skördar så säger Monsanto till media: jo det var ett dåligt år i år. Inte vårt fel, inte grödans fel. Att man inte får spara utsäde från år till år är kanske inte någonting man tänker så mycket på i Sverige, men i världen är det ett jätteproblem om inte man får spara sitt utsäde från år till år, dom måste köpa nytt utsäde varje år. Och vi har också några rapporter som visar att GMO-grödor är känsligare än konventionella grödor när det gäller en ökad temperatur.

Världsbanken tog ett initiativ för två år sedan, något som heter IAASTD, International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development, och det skrevs en rapport som kom ut i april, och det kommer en bok i januari, och där säger dom att jordbruket som det ser ut idag, business as usual, dom säger det är oacceptabelt. Man måste hitta andra lösningar. Vad säger dom då är de här lösningarna? Man måste ta hänsyn till vad naturen tål, naturens gränser, och specifikt om GMO säger dom att det ger inte högre skördar och att det äventyrar matsäkerheten, alltså tillgång till maten. Och det är just pga den här patentfrågan. Så när det gäller matkrisen så tycker jag att det här citatet av Dr. Richard Horton, chefredaktör för The Lancet, är väldigt, väldigt bra: ”Seeking a technological food fix for world hunger may be … the most commercially malevolant wild goose chase of the new century.”

Jag har gått igenom väldigt mycket väldigt kort, på brytande svenska dessutom, men jag hoppas att ni kan gå in i dom här diskussionerna efteråt lite mer i detalj, under paneldiskussionen men också under workshopen. Så när man tänker på slutsatsen: Vad är problemen som vi försöker lösa? Det är inget snack om att jordbruket står inför ett vägskäl. Och vad är problemen vi har idag?

Till exempel, det är många problem vi har i jordbruket som är orsakade av stora monokulturer och dålig växtföljd. Vad är lösningen då? Ska det vara att anpassa jordbruket till ett mer uthålligt system, istället för att ändra på växtens genetik? GMO presenteras som en av dom här snabba lösningar: till exempel BT-bomull i Kina: de såg att, visst, man slutar använda vissa kemikalier i kanske upp till sex år, men efter sju år är man tillbaks på samma nivåer igen. Varför? För att naturen anpassar sig. Har du tagit död på en skadegörare, så kommer andra insekter in, och då har vi samma problem. Och hur det har påverkat mikroorganismerna under marken är det ingen som har koll på. Det är inga långsiktiga lösningar, det här.

Man ser också att traditionell växtförädling med hjälp av kunskapen vi får från genteknik, till exempel MAS, marker assisted selection, där man går in och kan snabba på processen bara för att man hämtar mer kunskap om olika växter, olika egenskaper. Men sedan använder man sig av traditionell växtförädling istället för att gå in och ändra i växtens DNA. Kan inte det här vara något? Det går alldeles utmärkt att göra det med traditionell växtförädling. Det är många av dom här egenskaper som går att ta fram på annat sätt och då har man inte tagit dom här riskerna.

Tack!

/////////////////////