Föredrag 12 Nov 2008 i Kulturhuset, Järna av Kristofer Vamling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, VD för Plant Science Sweden

Föredrag 12 Nov 2008 i Kulturhuset, Järna av Kristofer Vamling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, VD för Plant Science Sweden som ger sin och sitt företags syn på den här frågan.

Först ska jag komma med lite bakgrund, jag är biolog i botten, jag har genetik och fysiologi, med andra ord jag har inte molekylärbiologi och har då inte kunskapen om att klippa och klistra i gener. Utan jag har egentligen jobbat mer med konventionell växtförädling i början för jag har då jobbat med det här området konventionell växtförädling i detta perspektiv i drygt tjugo år.

Och tillbaka till det med oförväntade förändringar i materialet. Jag skulle rekommendera att man gör lika mycket undersökningar om konventionellt förädlat material i så fall, för att med den erfarenhet som jag har har från att ha diskuterat det förädlade, det jag har sett i konventionellt förädlat material så finns det mycket som man skulle kunna beteckna som oförväntade förändringar som man inte har förväntat sig.

Men debatten och mycket diskussition har mycket varit fokuserad på GMO och man ser ”hoppsan” vad är det som har hänt ? och så tror man att det är något nytt, men gå in och titta på mutationsförändrat material, korsningar med vilda släktingar och så vidare då blir bilden betydligt mer komplicerad.

När det är ganska få som kommer med den traditionella växtförädlingen som bakgrund och går in. Jag jobbar inte bara med växtförädling och jag är inte bara VD utan jag jobbar mycket praktiskt med det här, hanterar genmodifierade växter både i fält och i laboratorier.

Jag ska prata om användningen av genmodifierade växter och jag säger hot och möjligheter, jag kunde säga risk och nytta, att det är inte någonstans bara hot eller bara möjlighet utan att vi hela tiden har två vågskålar som väger och de väger inte alltid lika för alla människor. Det är också något som vi säkert kommer tillbaka till.

Kort om det företag jag jobbar vid, vi har enheter i Europa fortfarande och nordamerika och detta är då enheter där vi bedriver forskning och jag skulle då vilja säga att ”marker-assisted selection” är de som ligger längst fram i världen i MAS, det är så att säga ett vitt begrepp, jag kan prata mer om det på workshopen.

Men det viktiga är inte vilken teknik vi använder utan vilken egenskap vi vill ha och vilken som är den effektivaste teknik för att nå fram till den egenskap som önskas.

Åtta enheter i fem länder, sen har vi också fältförsök. Vi arbetar tex även i asien, afrika har vi ännu inte direkt gått in i, vi har biståndsprojekt men har inte gått in med direkta försök.

Drygt 700 anställda, och de viktigaste grödorna är majs och majs och majs kan man nästan säga. Så även ris, vete, raps och potatis. Den här fokuseringen av majs och sojabönor är just därför att det ger mycket och vi är ett kommersiellt företag, det är mycket pengar att hämta i majsförädling och i sojabönsförädling. Sammanhanget och då har vi pratat lite grann jag brukar utgå väldigt mycket ifrån växtförädling, jag säger inte att GMO är den traditionella växtförädlingen. Men jag använder den traditionella växtförädlingen för att spegla vad vi gör med gentekniken, genmodifieringen.

Men det första jag vill säga att jag förväntar mig inte av någon går ut och frågar efter GMO, för GMO är en teknik, det är inget man frågar efter. Utan det man frågar efter, man har behov och efterfrågan, och vad är det då för någonting ? Jo det finns en del krav eller önskningar från lantbruket, från industrin, från konsumenter och lagstiftning det är liksom ett, någonting man får bedömma, och då är det absolut viktigaste, det kanske inte alltid är etiskt hedrar en, det är inte något vi egentligen tycker om att prata om, men det som driver väldigt väldigt mycket är ekonomin, pengar.

Folk har en tendens att köpa det som är billigare, billiga produkter. Och gör man det så driver man på den här reducerade produktionskostnaden. Och det är viktigt att komma ihåg att reducerad produktionskostnad är inte bara att öka skörden, det kan också vara att minska skörde-förluster eller minska odlingskostnader.

När vi tittar på det som har diskuterats väldigt mycket, RoundUp Ready, sojabönan har inte skördeökningen varit det intresanta, det har till och med varit en liten skördenedgång i början därför att man gentekniskt började med genotyper som inte hade den absolut högsta avkastningen, är det någon som är mer intresserad så kan jag gå mer i detalj på den biten men jag gör det inte nu.

Men det intessanta var ju att man kunde minska odlingskostnaden, för lantbrukaren fanns det intresse att minska odlingskostnaderna, den pengabiten som finns där går ju vidare till konsumenten, en del till lantbrukaren och en del till företaget som har utvecklat den. Det följer samma ekonomiska princip som mycket annat.

Bt-skördens värde, nya kvaliteer, något som gör att någon är beredd att betala pengar för produkten som man har tagit fram.

Förbättrad hälsonytta och reducerade hälsorisker, ett jätteintressant område där det finns mycket möjligheter men problemet är ofta att få konsumenter eller någon del i kedjan att betala för den här utvecklingen. Det kan man säga är det stora problemet för ett kommersiellt företag att arbeta med det här, däremot så tycker jag för statlig forskning och annat finns det väldigt mycket intressant man kan göra på detta området.

Det kan vara vitaminer, antioxidanter, svamptoxiner, tungmetaller som cadmium och annat.

Sen kommer vi till det sista och det är reducerad miljöbelastning och det är något som jag tror framöver kommer att bli viktigare och det handlar om reducerad miljöbelastning från vårt sätt att producera vår mat, och all typ av odling är en form för miljöbelastning, ofta skiljer kvaliten i kan man säga men att vi har miljö-belastning i vårt sätt att producera mat är helt klart.

Kan vi minska det genom att tex när det gäller växthusmedel kan man minska toxiciteten, man kan använda mindre mängd, men det viktiga sammantaget är ju att minska överbelastningen. En annan del som jag ser som viktig är att öka den mark vi väljer att odla på bör vi försöka få en hög avkastning på. Vi säger inte att vi kan maximera avkastningen inom alla områden för vissa områden, visa känsliga biotoper så måste vi minska avkastningstrycket. Men jag tror att om vi tittat globalt å måste vi se till att ha hög avkastning för att kunna spara så mycket natur, dvs den icke odlade marken ska vi se till att spara för det är där vi har den stora biologiska och genetiska mångfalden.

Andra saker, jag menar: plöjning skapar väldigt stora avtryck i naturen, stor miljöbelastning, då finns det olika sätt att främja plöjningsfri odling. Totalt kan man säga för att möta framtidens krav behövs redskap, teknik, att ändra och stänga av egenskaper i lantbruksgrödor, och jag kommer bara prata om lantbuksgrödor när vi pratar om GMO.

För vi ska komma ihåg, GMO är inte bara lantbruksgrödor, det är mikroorganismer också.

Diskussionen kommer här idag huvudsakligen att handla om lantbruksgrödor och det är viktigt att om man pratar om GMO-fria zoner så får man nog definiera det tydligare vad som är GMO-fritt innan man går vidare.

Tekniken, jag ska inte gå djupare med tekniken, kom till workshopen så kommer jag kanske om ni önskar prata mer om tekniken. Jag ska vara ganska kort, här nere är den efterfrågan

det är något kan man säga är tio femton år framåt i tiden, vi lyssnar av och hör vad som kan komma, det finns en efterfrågan.

Vi måste omvandla den här efterfrågan till en egenskap i lantbruksgrödan, finns den egenskapen redan eller till viss del då går vi in och jobbar med den traditionella eller den konventionella förädlingsmetoden, tex kan man med hjälp av MAS kanske samla samman och få fram egenskapen i grödan och det gör man för att det är billigare och mindre kontroversiellt. Men i vissa fall finns inte det här då man inte hittar egenskapen och då måste man tillföra den på ett annat sätt och då använder man en grupp av tekniker, jag ska inte gå in mer på det då jag inte är så kompetent på det området.

Vad jag kallar Omix, Metabonomix, Genomix, och diverse olika tekniker, men tekniken har som samling kopplat egenskapen till genetisk information för genetisk information är bara en form av information, det är som mjukvaran i programvaran i datorn.

Man skickar en gen över till andra sidan atlanten, sekvenserar den, lägger den sekvensen i ett E-brev, man skickar tillbaka det och öppnar i datorn, sätter in i maskinen och sätter ihop genen igen, det visar att gener egentligen bara är en form av information. Nu görs det inte så mycket för det är lite komplicerat men formelt, tekniskt sett kan man jobba på det sättet med enstaka gener.

Men hur som helst, genetisk information, konventionell förädling på bästa sätt få fram, skapa en variation, genetisk information in i växtförädlingen och sen behöver man då utvärdera funktionen i grödan, fungerar det här som förväntat ? Hur väl fungerar det ? Och det gäller genteknik, genmodifiering såväl som traditionell växtförädling när man korsar in en recistent källa från en vild släkting.

Sen kombinerar man den här nya egenskapen med det bästa materialet och kombinerar med det bästa som finns på marknaden och sen går man ut och testar det här i laboratorie, växthus och fält för att så småningom komma ut och få ett urval och en ny sort, och den sorten går sen till produktion av utsäde. Och det här tar det ungefär en tio, tjugo år oavsett vilken teknik man använder.

Dvs genteknik är inte något som gör att det rusar jättesnabbt på och jag vet att det är många som hävdar att det här är ett sätt att snabba på förädlingen och det kan man diskutera fram och tillbaka att processen från att man startar till att man har egenskapen tar en tio tjugo år beroende på gröda och egenskap.  Nuläget, jag ska inte prata så mycket, det är många som har sett den här och det vi ha pratat lite grann om. Det här handlar ju då om odlingsareal av grödor som har GM-egenskaper, och det är uppe på drygt 100 hektar huvudsakligen i Nordamerika, Sydamerika, en del i Asien och lite i Afrika.

Det är spritt och det är stora högteknologiska lantbruk, även mindre lantbruk. Tekniken, egenskapen är inte knuten till storleken på lantbruket. I den ekonomiska diskussionen så kan man säga att det är större lantbruk i högre grad använder tekniken, men även mindre också.

Vi har pratat om vilka grödor det finns och det är soja, majs, raps och bomull, och sen har jag skrivit ut vilka nya egenskaper, det som Kathleen också tog. Det finns kanske en åtta nio stycken grödor till som finnes på mindre arealer, de tar jag sen om det är någon som är intresserad. I Europa har vi lite mer än vad du sa Kathleen, det stämmer Frankrike har minskat men det är ändå totalt sett är det ganska marginellt, det är en ganska liten odling.

Men det här handlar om recistens mot majsmottet, MON810 som är Monsantos. Om det nu skulle vara totalt misslyckat med det här, då kan man fråga sig varför fortsätter då lantbrukarna att odla och det ökar . Det måste finnas något som driver de här, de ser en nytta.

För någon är det nytta, för andra kanske det ses som hot och det är det jag menar det finns både hot och möjligheter, nytta och risk beroende på vem det är. Jag tänkte engagera er med frågan: Vad kan finnas, vad kan komma, vad kan vara aktuellt för odling i skandinavien ?

Då finns hemsidan bioteknikcentrum.com som är en informationsplattform som vi inom växt och bioteknikföretagen jobbar med. Tittar vi här då så har vi en potatis som är väldigt nära en marknadsintroduktion med en förändring i stärkelsekvaliteen, inte mer stärkelse utan bara en förändring av stärkelsekvaliteten. Och den kan förhoppningsvis ha ett marknadsgodkännande 2009. Potatis i övrigt så finns det recistens mot bladmögel och brunröta och majsen som ligger närmast och är intressant för odling i skandinavien är då herbacidtolerans och Glyphosat-tolerans, det är recistens mot en herbacid ska man komma ihåg, inte recistens mot herbacider generellt.

Hög ricinhalt, det är alltså foderkvalitet. Tolerans, kyla, torka kan då också vara inressant i Sverige. Tex försommartorka eller det kan tänkas att majsen kan odlas i områden längre norrut. Sockerbeta med samma tolerans mot herbacid och det är både Glyphosat och Glyphocinat men det är Glyphosat som har kommit längst men det finns i princip för båda utveckade.

Litsomania som är en virussjukdom som är allvarlig för sockerbetor, får man in den så är det i stort sett kört. Det finns en hel del traditionell förädling men den har inte varit lika framgångsrik som den gentekniska. Raps återigen, tolerans mot herbacid, men där är det också utvecklat omega 3, omega 6 fettsyror för att ersätta de fettsyror som vi hämtar från havslevande fisk och skaldjur, det är ju så att det är en ganska tveksam verksamhet att vi utfiskar haven.

Det här med stärkelse, Amylpektin, som redan används tex inom pappersindustrin, textil och betongindustrin, det är inget nytt men det är en bättre kvalitet för dem. Det vi förväntar oss att det är denna sidan som sväljer det hela som vi kan producera men det finns en del andra möjligheter.

Bladmögelrecistens det kan jag prata lite mer om och knyta an till konventionell föradling.

Bladmögel och brunröta är ett problem, ett accelererande problem i potatisodlingen.

Man jobbar mycket med traditionell korsningförädling, och de som har jobbat med potatisförädling vet att det är väldigt komplicerat att jobba med det. Man har jobbat med att korsa in recistens från vilda släktingar men med ganska begränsad framgång just därför att de är rasspecifika med begränsad hållbarhet till så att säga bladmögel som sådant, det finns andra stammar av bladmögel som i sin tur är okända mot den här recistensmekanismen och så tappar man, det är inget oväntat det är något som recistensförädlaren lever med dagligen, det är att kämpa den här kampen mot sjukdomen och det är ingen skillnad på traditonell och genteknisk förädling.

Vad man har vetat är att det finns Sudanum Bulcustanamum, en vild släkting som finns i Sydamerika som har recistens som förefaller vara en bred icke rasspecifik recistens som verkar vara stabil mot bladmögel. Man har då jobbat under förtio år med att korsa över recistensen från den här vilda potatissläktingen, man måste dock korsa över en ytterligare en vild potatis för att sen korsa den till den odlade potatisen.

Man har kommit så långt att man har fått över en recistens gen nu, den saluförs som potatis för ekologisk odling. Kvaliten är dålig och avkastningen mycket dålig och det beror på att när man har gjort korsningen har man fått med sig mycket annat okänt genetiskt material som man absolut inte vet vad det är för någonting som har korsats med i det här, och det är nackdelen med återkorsning.

Man har kommit fram till att potatisen inte är giftig, jag tror, har inte sett de kemiska testerna på det här ”Tuloka” som den heter. Men hur som helst, avkastningsmässigt så är potatis ingen höjdare. Vad vi har gjort då tillsammans med våra sammarbetspartners är att gå in och isolera dels den recistensgenen plus en annan recistensgen har vi gått in och fört över till den odlade potatisen och resultatet kan ni se här. Här har ni medersorten utan de recistenta generna och här har ni modersorten med de recistenta generna.

Och här är ett exempel på hur det ser ut när det gäller brunrötan, det där är bladmöglet, det är samma algsvamp som ger upphov till det här. Kort här nu, om vi tittar, vad innebär detta för lantbruket ? Jo mindre behov av insatser av växthusmedel, förhoppningsvis kan man slippa spruta med pesticider, här har vi inte använt något svambekämpningsmedel alls i den odlingen och det var ett år med väldigt mycket bladmögel. Och det innebär att du behöver inte köra ut med traktorn och spruta, du får tid över till annat också, och det är kan man säga den alternativa metod för att säkerställa skördens kvalitet.

Det finns ju fortfarande möjligheten att gå ut och köra med svampbekämpning, det finns köra med det konventionella sättet att handskas med bladmögel. För konsumenten, potatis utan brunröta, som konsument ser vi inte brunröta för producenterna är så duktiga att de fixar det. Det som de inte fixar försvinner som foder eller bara destrueras.

Det blir samma användningsområden, för konsumenten kan medverka till minskad energiåtgång vid användning av de här växtskyddsmedlen, man kan minska, det är frågan om det är en konsumentnytta eller inte, det kan man alltid diskutera.

Omega tre har vi redan pratat om, jag tror många i den här församlingen känner till det här med omega tre, omega sex fettsyrorna och hälsomässiga biten av det här. Som det är känt om det här kommer egentligen inte från fisk utan det kommer från alger, så det vi har gjort är att plocka det genetiska systemet från alger och fört in i växter, och vi jobbade först med vin

men det fungerade inte så bra som vi hade hoppats så vi har gått över och jobbar med raps där vi har fältförsök med då med raps som har höga halter som ligger på nivå som kan vara kommersiella.

Sen den här biten, det är anledningen till att vi är här, det vill säga att det är väldigt viktigt här att diskutera och debattera den här saken försöka skilja vad är det vi pratar om. Man har en tendens att lägga in väldigt mycket i GMO och GMO blir så att säga på något sätt ramen kring många saker som man vill diskutera, man vill diskutera småskaligt och storskaligt, det har inte med GMO att göra egentligen, det har inte med egenskaper, det har inte med växtförädling att göra.

Emotionellt, rationellt, självklart vi kan känna olika känslor inför att pilla med generna, det har jag förståelse för. Naturligt konstgjort, vad är naturligt idag ? Man står här, är jag naturlig ? Ja förhoppningsvis, men den här grejen jag håller i (en fjärrkontroll), är den naturlig ? Nej, och så vidare.

Kvalitet, pris, vad väljer vi ? Vem väljer ? Hur många väljer ? Multinationell eller lokal ? definitivt en sak som man kan diskutera, men inte det är inte knutet till gentekniken eller växtförädlingstekniken som sådan. Etiskt oetiskt, jätteintressant område att diskutera.

Behov, efterfrågan, teknologi och egenskaper, det har jag pratat ganska mycket om så jag behöver inte prata mer om det.

Nytta och risk, det här är en väldigt viktig sak tror jag är en summa av sannolikhet och konsekvens och det ska man hela tiden tänka på oavsett man pratar GMO eller vi pratar om att man åker bussen jag vet att det var inte många som använde säkerhetsbältet i bussen vad jag såg.. inklusive mig själv, jag satt vänd, jag brukar använda det. Jag gjorde en riskkalkylering, väldigt liten risk med konsekvensen att om bussen hade hade jag nog skadat mig ganska allvarligt, man kan fråga sig, varför gjorde jag detta resonemang ? Jag vet inte om ni övriga gjorde det, men det är sådana resonemang man kan fundera på.

Ehh, miljö, hälsomässigt, nytta, hälso risk är knutna till egenskapen och jag säger miljömässig. om ihåg det ! Och hälsomässigt, det är det som jag anser vara knutet till egenskapen. Tveksamt, mycket tveksamt om man skulle acceptera att man säger att det vara knutet till tekniken, jag vill se det exemplet där man kan säga att det tydligt är knutet till tekniken, och då ska man också gå in i alla de tillfällen där vi använder tekniken i mikroorganismer.

Det beror på gröda odlingsförmåga, användning. Det kan vara direkt eller indirekt och egentligen har det alltid varit direkt eller indirekt nytta, risk. Och det gäller alla egenskaper.

Mutationsförädling där vi går in med radioaktiv strålning eller kemisk mutagen och slumpmässigt förändrar arvsmassan, den skapar väldigt mycket oväntade händelser som vi egentligen inte har en aning om vad vi har men vi sorterar och letar och hittar och vi använder material från den förädlingstekniken.

Sen utöver detta finns det marknadsmässiga aspekter på det och det gäller de här legala kraven på produkter där vi har varit inne med märkningskraven,. Självpåtagna gränsvärden och löften tex gmo-fri det är också någonting att beakta, framförallt som hot för den som vill gå ut och lansera sin produkt som gmo-fri så är ju all användning av gmo ett hot och då får man gå in och beakta det.

Framtiden, vi pratar om andra tredje generationen, ja Europa, förra året hade jag trettiofyra kollegor nu är det fyra kvar på förateget. Man skär ner, man lägger ner, lite samma är det med universitets-tvärlden, det är inte många studenter som väljer det här i Europa, men i övriga världen rullar det på ganska bra och vi kommer in på det här, jag tog den här som ett exempel, vi behöver inte gå in på alla detaljer, det här är så att säga produktportfölj vad man väntar sig från 2009 och framåt med sojabönor i USA.

Saken är den att världen väntar inte på Europa så vi på nått sätt får förvänta oss att övriga världen kommer att rulla på ganska snabbt och då är frågan hur ställer vi oss till detta vad vi gör hur agerar vi ? på det ena eller andra sättet för det är något som vi gemensamt måste ta beslut, vi måste beakta de här sakerna likaväl som man kan, låt oss säga köttproducenterna i Sverige de jobbar ju inte på bara en lokal marknad, de jobbar ju kanske i visa fall på en global marknad, de konkurrerar med kött som kommer från Argentina, från Brazilien, hemma i butiken i den lilla orten någonstans långt ut i Sverige.

Det måste vi beakta, det måste vi ta hänsyn till, och tänka på att lantbrukaren tänker i de här banorna. En annan sak, vi var inne på det här med tredje världen, torktolerans, ett exempel där vi ser, här har vi då en traditionellt förädlad, men som är känslig för torka, vi ser, detta är ett jättebra exempel va ? Så här bra är det nog inte fullt ut. Låt oss säga vi ligger på en tio femton procent den första generationen torktoleranta grödor som man räknar med kommer 2011 på marknaden.

Här ser ni den andra, ni ser bladen är inte lika ihopluddade, ni ser att det är en högre skörd. Det är sånt som kommer framöver, som många länder kommer ta till sig och som avslutning, hållbar utveckling tycker jag är viktigt, vi diskuterar vad menar vi med hållbar utveckling miljömässigt. Vi ska minska miljöbelastningen det måste vi göra, på vilket sätt kan vi diskutera fram och tillbaka.

Samtidigt så önskar åtminstone jag att vi fortsatte i Skandinavien och även i Europa att ha ett produktivt lantbruk, ett produktivt jordbruk som kan stå på egna ben som så att säga inte är landskapsvårdande, som får pengar för att hålla landskapet öppet. Och det är självklart att kan vi ha ett ekonomiskt bärkraftigt lantbruk då behöver vi inte stötta dem, men samtidigt måste det här ske med miljöhänsyn.

Socialt, vi har varit inne på det här med ökad produktivitet, minskade sociala spänningar, jag håller med, GMO är inte lösningen på världssvält och annat, definitivt inte. Men å andra sidan, säger vi nej till den här tekniken då säger vi kanske nej till en skördeökning på låt oss säga majs på tio femton procent vid torra tillfällen, för gör vi det, säger vi nej då har vi också det ansvaret för de tio femton procenten skördeökning som inte kommer människor till godo.

Jag tror det är viktigt att tänka på att nej har också en konsekvens i det hela.

Det är möjligt att vi ska säga nej men då ska vi tänka på vad har det för konsekvenser.

För jag tror det är så här, det handlar mycket om distrubition, fördelning av mat och jag tror inte det blir lättare att distrubiera MINDRE mängd mat, jag tror det blir svårare Så jag anser att egenskaper utvecklade med växtbioteknik är ett viktigt redskap i en hållbar utveckling, men det är inte lösningen, det finner vi gemensamt och det är inte en lösning, det kommer vi aldrig att hitta , vi måste jobba med många olika lösningar.

/////////////////////////////////////////
Transkriberat av Patrik Södergren, Järna.
076 146 5055

Lämna ett svar